Endast ett av tio börsföretag har en jämn könsfördelning i styrelsen. Och i mer än var femte bolag består styrelserna enbart av män.
- Gubbväldet består, säger Carina Lundberg Markow på Folksam.
Årets upplaga av försäkringsbolagets jämställdhetsindex visar, i korthet, att det händer ganska lite.
I de verkliga tungviktarna bland de svenska börsbolagen, de som ingår i OMXS30-indexet, har andelen kvinnliga styrelseledamöter ökat från 23,9 till 25,3 procent. I ledningsgrupperna har kvinnoandelen stigit från 14,2 till 15,2 procent.
Men förändringen går alldeles för långsamt, enligt Carina Lundberg Markow, som är ansvarig för ägarfrågor på Folksam.
- Frågan är om man verkligen har råd att vänta i 20 år på att styrelserna ska bli jämställda, och i 70 år om vi pratar om ledningsgrupperna, säger hon.
Ser man till samtliga svenska börsföretag så ligger andelen kvinnor i styrelsen kvar under 20 procent. I bara 10 procent är styrelserna jämställda, i meningen att det bland ledamöterna finns minst 40 procent av vardera könet.
I 22 procent av bolagen är antalet kvinnor inte tre, två eller en - utan noll.
- Man tar sig för pannan. Snackar vi 1950-talet eller? frågar sig Lundberg Markow.
Hon anser att kvotering "kan vara en hjälp" för att få in fler kvinnor i styrelserna. I Norge, som sedan en tid tillämpar kvotering, har andelen styrelsekvinnor ökat.
- Men det har inte ändrat något i ledningsgrupperna, utan där ser det precis lika eländigt ut som i Sverige, säger Lundberg Markow.
- Så det är inte säkert att en kvotering räcker. Utan företagen själva måste förstärka sitt jämställdhetsarbete.
Och detsamma gäller mångfaldsarbetet, anser hon. Personer med utomeuropeisk bakgrund är, liksom kvinnor, en bristvara i börsbolagen.
- Namn som visar att man inte har svenskt eller västeuropeiskt ursprung, de lyser ju nästan helt med sin frånvaro. Och så ser ju inte samhället ut i övrigt.