Ekonomi

Barnfamiljer vinnare nästa år

De flesta som arbetar får bättre ekonomi nästa år. Barnfamiljer med två vuxna som har jobb får drygt 1.300 kronor mer i månaden. ”Så stort lyft har inte barnfamiljerna fått sedan maxtaxan infördes 2002”, säger Erika Pahne, Institutet för Privatekonomi, Swedbank.

Varje år gör Institutet för Privatekonomi en prognos för ekonomin för ett antal typhushåll. Mätmånaden är januari, så i årets undersökning jämförs januari 2013 med januari 2014.

Undersökningen visar att de flesta får mer pengar att röra sig med nästa år och mest får de som arbetar. Singelhushållen får ungefär 500 kronor mer i månaden medan barnfamiljer med två vuxna som arbetar får drygt 1.300 kronor mer.

– Hushållen har fått det successivt bättre under hela 2000-talet men det här är ett väldigt starkt lyft, säger Erika Pahne.

Det finns flera orsaker till förbättringen. Lönerna kommer att ha ökat med cirka 3 procent under perioden. Eftersom priserna i stort sett ligger stilla ger det ungefär lika mycket i reallönelyft.

Räntorna är fortsatt låga och det mesta pekar på att det inte blir någon höjning under året. Det påverkar boendekostnaderna direkt för hushåll med rörliga boräntor och dämpar hyreshöjningarna som beräknas bli 1,5–2 procent.

Många som är med i a-kassan får en inkomstförstärkning när de differentierade avgifterna avskaffas och alla ska betala lika mycket. Barnfamiljer med bostadsbidrag gynnas av att bidraget höjs.

Det femte jobbskatteavdraget ger 150–340 kronor mer i månaden beroende på inkomst. Höjs brytpunkten för statlig skatt får den som tjänar 40.000 kronor i månaden 690 kronor mer att rör sig med.

Det är fortfarande oklart om regeringens förslag om att höja brytpunkten för statlig skatt blir verklighet nästa år. Men det påverkar inte Swedbanks exempel.

– Ingen i våra typhushåll har inkomster över brytpunkten, säger Erika Pahne.

Men det är inte alla som får det bättre. Pensionärer med inkomst- och tilläggspension får mindre att röra sig med. Det betyder ett minus på 400 kronor i månaden för ett pensionärspar.

– Det beror på att bromsen i pensionssystemet slår till. Förra året var pensionerna tillbaka på samma nivå om före sänkningarna 2010–2011 men nu blir det en sänkning igen, säger Erika Pahne.

Garantipensionen påverkas inte av bromsen utan av prisökningstakten. Eftersom prisbasbeloppet sänks minskar garantipensionerna med 20 kronor i månaden.

Men sänkningen och höjd hyra gör att bostadstillägget stiger. Det tillsammans med den sänkta skatten på pensionsinkomster betyder att garantipensionären går med ett litet plus.
Skillnaderna i inkomstutveckling mellan dem som arbetar och pensionärerna är stor.

– Det är ganska talande, pensionärerna får inte del av förbättringarna på samma sätt som andra, säger Erika Pahne.

Andra grupper som lämnas utanför är sjuka och arbetslösa som inte heller kan dra nytta av jobbskatteavdraget och de får inga reallöneökningar.

Nästa år sänks prisbasbeloppet och det gör att vissa ersättningar sjunker. Den högsta sjuk- och föräldrapenningen sänks med 2 kronor per dag och studiemedlen med 40 kronor per fyraveckorsperiod.

DN Ekonomi finns på Twitter. Följ oss gärna!

Fakta. Plus i plånboken för de flesta

Så här förändras ekonomin för några olika hushållstyper. Beloppen är den summa som är kvar efter nödvändiga utgifter.

Ensamstående i hyreslägenhet
Kr/mån
Januari 2013 9.740
Januari 2014 10.270
Förändring 530

Ensamstående tvåbarnsförälder i hyreslägenhet
Kr/mån
Januari 2013 6.550
Januari 2014 7.170
Förändring 620

Ensamstående underhållsförälder i hyreslägenhet
Kr/mån
Januari 2013 8.470
Januari 2014 9.340
Förändring 870

Tvåbarnsfamilj i hyreslägenhet
Kr/mån
Januari 2013 15.140
Januari 2014 16.450
Förändring 1.310

Tvåbarnsfamilj i småhus, bolån 2.350.000 kronor
Kr/mån
Januari 2013 12.250
Januari 2014 13.600
Förändring 1.350

Pensionärspar med tilläggs- och tjänstepension i hyreslägenhet
Kr/mån
Januari 2013 7.640
Januari 2014 7.240
Förändring - 400

Garantipensionär i hyreslägenhet
Kr/mån
Januari 2013 1.720
Januari 2014 1.790
Förändring 70

Källa: Swedbank, Institutet för privatekonomi.