Den ekonomiska familjepolitiken gör att klyftorna mellan rika och fattiga barn växer, visar en ny rapport från Rädda Barnen. För att göra livet drägligare för barn som lever i fattigdom krävs en drastisk förändring, slår organisationen fast.
– Vi såg ett trendbrott 2003-2004. Det oroar oss att man inte träffar rätt med den familjeekonomiska politiken på samma sätt som man gjorde för tio år sedan, säger Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin till DN.se.
Rapporten, som har tagits fram av professor Tapio Salonen och presenterades på tisdagsförmiddagen, visar att den ekonomiska familjepolitiken har blivit sämre på att jämna ut skillnader mellan rika och fattiga barnfamiljer.
I stort behöver de trygghetssystem som i dag finns ses över, slår Rädda barnen fast. Främst behöver, enligt organisationen, åtgärder i form av främjande av en avgiftsfri skola, en höjning av underhållsstödet och garantinivån för föräldrapenningen som behöver vidtas.
Garantinivån, som allt fler enligt rapporten tvingas leva på, ligger före skatt på 180 kronor om dagen.
– Det är inte rimligt för någon att överleva på det. Där måste golvet höjas, säger Elisabeth Dahlin.
Andelen fattiga barn har samtidigt ökat från 8-9 procent för tio år sedan till 15 procent i dag. Omkring 220.000 svenska barn, vilket är mer än vart tionde, levde i fattigdom år 2008. Värst utsatta är familjer med ensamstående föräldrar, familjer som nyligen anlänt till Sverige och familjer med unga föräldrar.
Skulle ingen ekonomisk familjepolitik finnas över huvud taget hade andelen fattiga barn legat på 25 procent. Enligt EU:s definition är fattiga barnfamiljer de som tjänar mindre än 60 procent av medianinkomsten.
Tapio Salonen, som är professor i socialt arbete vid Malmö högskola, står bakom Rädda Barnens rapport, som är en granskning över hur barnen har påverkats av den ekonomiska familjepolitiken under tio års tid, från slutet av 1990-talet till år 2008.
Miljöpartiet kommer på tisdagen att begära en riksdagsdebatt med ämne barnfattigdomen, rapporterar TT.