EU och de grekiska myndigheterna gör solida och snabba framsteg för att slutföra en överenskommelse om räddningspaketet, sade han på en presskonferens i Peking.

Frankrike är fast beslutet att stödja både Grekland och euron när Aten försöker få kontroll över sitt skuldberg, sade den franske presidenten Nicolas Sarkozy.

Han sade att Frankrike och Tyskland var överens om hur de skulle handha krisen som skakat aktiemarknader och den europeiska valutan.

För grekerna väntar en budgetåtstramning på totalt 24 miljarder euro, rapporterar tidningen Financial Times med hänvisning till anonyma källor med kännedom om förhandlingarna mellan IMF, EU och Grekland om det väntade stödprogrammet.

För att åstadkomma detta väntar bland annat höjda skatter och moms, tre års frysta löner och en höjning av den genomsnittliga pensionsåldern i Grekland från 53 till 67 år, skriver tidningen.

Dessutom ska det enligt planen bli slut för de offentliganställdas två extra månadslöner per år, som brukar betalas ut vid jul, påsk och sommar.

I vilken takt åtstramningarna ska genomföras är ännu oklart. Målet är dock att Greklands budgetunderskott, på minst 13,6 procent av BNP, ska dras ned med 10–11 procentenheter på tre år, enligt IMF-källor.

Greklands parlament väntas få ta ställning till uppgörelsen, som uppges ge regeringen i Aten tillgång till nödlån på totalt 100–120 miljarder euro, i början av nästa vecka.

Läckorna med detaljer från uppgörelsen och uttalanden från berörda regeringar och myndigheter togs emot positivt av marknaden.

När Aten-börsen öppnade på fredagen steg generalindex omedelbart med nästan 3 procent, trots det kraftiga lyftet i torsdags. Samtidigt fortsatte gapet mellan räntorna på grekiska och tyska statspapper att krympa.

Räntegapet, ett mått på den risk marknaden ser för att Grekland ställer in betalningarna, var nere under 12 procentenheter för tvååriga statsobligationer på fredagen. Det kan jämföras med toppar kring 24 procentenheter tidigare i veckan.

Åtstramningarna måste göras för att Grekland ska överleva, förklarade Giorgos Papandreou, Greklands premiärminister, inför parlamentet i Aten på fredagen.

– Åtgärderna vi måste vidta, det handlar om ekonomiska åtgärder, är nödvändiga för att beskydda vårt land, för vår framtid och så att vi ska kunna stå upp på egna ben, sade Papandreou, enligt Reuters.

Framträdandet följer på en serie möten med fackliga företrädare där Papandreou försökt förankra skattehöjningarna och neddragningarna med öppet kritiska fackliga ledare.

I torsdags drabbade polis samman med hundratals demonstranter utanför Greklands finansdepartement. Tårgas användes för att hålla tillbaka deltagarna, som protesterade mot nedskärningarna.

Samtidigt redovisade Greklands centralbank statistik som visade att såväl företag som hushåll fortsätter tömma sina konton i grekiska banker i hög takt, trots att bankerna skyddas av extraordinärt likviditetsstöd av Europeiska centralbanken (ECB).

Under första kvartalet har de grekiska bankerna, genom uttag, blivit av med 10,6 miljarder euro (motsvarande 102 miljarder kronor) netto.

De grekiska bankerna har stora mängder grekiska statspapper i sina balansräkningar, vars värde dramatiskt skulle försämras om regeringen i Aten skulle tvingas ställa in betalningarna.

Den grekiska budgetkrisen kan smitta av sig på andra länder i Europa, enligt Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble. Det innebär att eurozonens politiker måste agera, enligt ministern.

Han tillägger att alternativet att låta regeringen i Aten inleda förhandlingar med fordringsägare, för att med skuldavskrivningar strukturera om Greklands skuldberg, inte har diskuterats. Enligt beräkningar uppgick Greklands statsskuld till 115 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP) i fjol, rapporterar Reuters.

Schäuble bekräftar även tidigare uppgifter om att det kan ta omkring en vecka för det tyska politiska systemet att klubba ett lagförslag om nödlån till Grekland.

Tyskland skulle till följd av sin ekonomiska tyngd inom eurozonen stå för den största enskilda delen av nödlånen till Aten.

Schäuble, för dagen i Berlin, passade även på att varna för att kreditvärderingsinstituten spelar en avgörande roll i den onda cirkel som Grekland fastnat i.

ECB-ledamoten Ewald Nowotny gick ett steg längre och konstaterade vid en pressträff i Wien att kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's beslut att sänka Greklands kreditbetyg till skräpnivå i veckan väsentligt försvårat förhandlingarna om ett stödpaket.

Han sade vidare att han inte räknar med att ECB:s framtida penningpolitik kommer att direkt påverkas av eurolandet Greklands budgetproblem.

Spanien har sin skuld under kontroll och behöver inte stöd som Grekland, säger ekonomiminister Elena Salgado.

– Vår skuld är ren och vi kommer inte att behöva be om hjälp, säger Salgado i en intervju med tidningen Cinco Dias.

Landet har som målsättning att minska underskottet till 3 procent av BNP till 2013, försäkrar hon och tillägger att omfattande nedskärningar kommer att presenteras under fredagen.

Förhandlingarna om ett stödpaket till Grekland, med företrädare för regeringen i Aten, Europeiska centralbanken (ECB), EU-kommissionen och Internationella valutafonden (IMF) kan avslutas på lördagen enligt en talesman för EU-kommissionen.

– Slutet är i sikte, sade talesmannen vid lunchtid på fredagen.