Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Bästa cykelhjälmen 2016 – stort test

03:05. Rätt hjälm kan ge upp till fyra gånger bättre skydd mot hjärnskakning. Testfakta har testat nio vanliga hjälmar - här ser du hur det gick till.

Rätt cykelhjälm kan ge upp till fyra gånger bättre skydd mot hjärnskakning, visar Testfaktas test. I testet har en metod för att mäta hjärnans påfrestning vid olyckor använts.

Varje dag drabbas cirka tre cyklister av allvarliga huvudskador i Sverige. En hjälm på huvudet minskar så klart risken, men Testfaktas test visar också att dagens hjälmar skyddar olika bra. Det gäller framför allt när du får en smäll snett från sidan och inte rakt på huvudet.

– Den här typen av smällar är både vanligare och ökar risken för hjärnskakning och allvarliga hjärnskador eftersom du får en rotation på både huvudet och hjärnan, säger Madelen Fahlstedt, forskare vid avdelning för neuronik vid KTH i Stockholm som hjälpt till att analysera testresultaten.

Foto:

Trots att sneda islag alltså är både vanligare och farligare har hjälmbranschen fram till nu fokuserat på hjälmarnas stötdämpande förmåga vid raka islag, där det finns lagkrav.

– Kunskapen om riskerna med huvudrotation har funnits på forskarnivå sedan 50-talet. Men det är först nu man börjat diskutera detta på allvar inom branschen, säger Madelen Fahlstedt. De senaste åren har det också dykt upp hjälmar som marknadsförs med att de minskar risken för huvudrotation vid en smäll – hjälmar med så kallade Mips-skydd.

Men hur bra funkar de?

Testfakta lät SP Sveriges Tekniska Forskningslaboratorium i Borås testa fem hjälmar med Mips-skydd och fyra utan. Hjälmarna sattes på ett provhuvud och utsattes för både raka och sneda islag. Inuti provhuvudet sitter mätutrustning som mäter huvudets rörelse. Med hjälp av mätdatat från testerna har Madelen Fahlstedt sedan analyserat skadorna på hjärnan från de olika slagen.

– Med vår datasimuleringsmodell får vi fram hur mycket hjärnvävnaden töjs vid smällen. Ju högre töjning, desto högre risk för hjärnskakning, säger hon. Resultaten visar att Mips-skydden hjälper.

Risken för hjärnskakning är hela fyra gånger lägre med Mips-hjälmarna från Giro och Spectra, jämfört med om du använder Abus och Specialized utan skydd. Men testet visar också att det inte är så enkelt som att köpa vilken Mips-hjälm som helst. Scott Arx Plus Mips ger till exempel dubbelt så hög risk för hjärnskakning som Spectra och Giro vid vissa typer av olyckor. Och även hjälmar utan Mips kan ha ett bra skydd – MET 20 Miles fick bland de bästa resultaten vid en olycka motsvarande ett fall åt sidan från cykeln trots att den saknar skydd.

– Hjälmens design i övrigt spelar också roll, säger Madelen Fahlstedt.

I dag finns det alltså inga krav eller gränsvärden när det gäller cykelhjälmars skydd mot huvudrotation. Men det diskuteras flitigt inom branschen och man räknar med att det kommer plockas in i certifieringsstandarden inom de närmaste åren. När det gäller hjälmarnas stötdämpning vid raka islag klarade alla testade modeller lagkraven, även om det skiljer en del mellan olika hjälmar. – Själva stötdämpningen är också viktig eftersom den minskar risken för skallfrakturer som också kan få allvarliga konsekvenser, säger Madelen Fahlstedt.

Hjälmtest

Fakta om Mips-skydd

Ett Mips-skydd är ett extra glidskikt längst in på hjälmen som roterar något vid en sned smäll mot huvudet. Skyddet reducerar både kraften som når huvudet och huvudets rotation. Tekniken är framtagen av forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Hjälmarnas förmåga att dämpa stöten vid raka islag

Detta prov är utfört enligt den lagstadgade standarden SS-EN 1078. Hjälmen placeras på en provdocka och släpps mot en horisontell yta i ca 20 km/h. Testet utfördes både vid +50°C och vid -20°C. Vid testet mäts translationsaccelerationen, det vill säga vilka g-krafter som når huvudet. Enligt lagkravet får dessa inte överstiga 250 g.

Hjälmarnas skydd mot rotation av huvudet vid sneda islag

Hjälmarna släpps med en hastighet av 22 km/h mot ett lutande plan (45°) för att simulera olika typer av olyckor. 1. Snett islag mot sidan av hjälmen som speglar ett fall åt sidan alternativt när man bli påkört av ett motorfordon. 2. Snett islag mot ovandelen av hjälmen som speglar exempelvis ett fall över styret. 3. Snett islag mot bakre delen av huvudet. Vid testerna mäts dels g-krafterna som når huvudet, dels hur mycket huvudet roterar inuti hjälmen (rotationsacceleration och rotationshastighet).

Alla mätvärden har skickats till KTH för en vidare analys av risken för skador. Här används en modell av människohjärnan som är framtagen av forskare vid högskolan där man får fram töjningen i procent i den grå hjärnvävnaden. Utifrån dessa värden går det även att bestämma den procentuella risken för hjärnskakning.

Intressekonflikt En av forskarna som tagit fram KTH:s datasimuleringsprogram är också en av grundarna av Mips-skyddet. För att undkomma en eventuell intressekonflikt visste forskarna inte om vilka de testade hjälmarna var när de utförde datasimuleringen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.