Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Begränsat reformutrymme i budgeten

Regeringen satsar 24 miljarder kronor i budgeten 2014. Budgetutrymmet är begränsat men en stor del av reformmiljarderna sätts av för att stärka hushållens ekonomi.

– Det är uppenbart att vi har ett valår framför oss, säger SEB:s chefsekonom.

"Sverige har en styrkeposition som gör att finanspolitiken kan ge stöd med åtgärder för tillväxt och jobb för att motverka att arbetslösheten biter sig fast", skriver finansminister Anders Borg.

Arbetslösheten sjunker i finansdepartementets bedömning men mycket långsamt, trots stark BNP-tillväxt. Under nästa år tror regeringen på 8,1 procents arbetslöshet, först 2017 sjunker den till 6,4 procent.

"Men det råder fortfarande stor osäkerhet om hur konjunkturen kommer att utvecklas och risken finns fortfarande att utvecklingen blir svagare än prognosen visar".

Budgetutrymmet under 2014 är begränsat på grund av ökade utgifter i transfereringssystemen och fortsatt svag utveckling i omvärlden, enligt Anders Borg. Satsningar på att stärka hushållens ekonomi, tillväxt och jobb har prioriterats. Hushållens ekonomi stärks med drygt 20 miljarder kronor av de 24 miljarder som satts av till reformer i budgeten.

De reformer som genomförs och som föreslås på sikt ska bidra till att öka antalet årsarbetskrafter med 280 000. Jobbskatteavdragen antas bidra med hälften av dessa.

Regeringen spår att Sveriges BNP stiger med 1,2 procent i år. Hushållens konsumtion beräknas ta fart de närmaste åren och bedöms öka med 3,1 procent nästa år.

Hushållen har redan nu ett bra läge, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth, som tycker att regeringen kunde ha satsat mer på strukturella reformer.

– Man ska stimulera, för vi har en svag tillväxt, men däremot kanske det inte är hushållen som är den grupp som bäst hade behövt det. Jag ser en risk för att hushållens skuldsättning kommer att fortsätta upp. Då finns det en risk att Riksbanken kan tvingas höja räntan tidigare.

Arbetet med att göra det finansiella systemet mer motståndskraftigt ska fortsätta och regeringen kommer också noga följa utvecklingen av hushållens skuldsättning.

Om det skulle visa sig att skulderna ökar på ett oroväckande sätt, som riskerar obalanser i ekonomin, är regeringen beredd att vidta ytterligare åtgärder. Hittills har exempelvis bolånetak införts för att minska riskerna med allt för höga bolån.

Enligt SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist ligger regeringens siffror i linje med de flesta ekonomiska bedömningar i dag, efter att tidigare ha varit "på tok för optimistiska".

– Förut ville man vara försiktig och påpekade att svensk ekonomi inte behövde någon ekonomisk stimulans. Sedan ett år tillbaka har den argumentationen vänt och nu pratar man mer om att ekonomin behöver stöd och att det är rätt att spendera pengar. Det är ganska uppenbart att vi har ett valår framför oss och därför får hushållen ta den största delen av de 25 miljarder som kommer ut.

Nästa år väntas underskotten i statens finanser ligga på 1,5 procent. Först 2017 väntas regeringens mål om 1 procents överskott nås.

Regeringen har fått kritik av främst Socialdemokraterna för att inte respektera överskottsmålet. Men enligt finansdepartementet riskerar en allt för snabb återgång till överskott att leda till en försämrad utveckling på arbetsmarknaden.

Regeringen gör bedömningen att Riksbanken höjer räntan till 1,75 procent 2015. Året därefter har styrräntan höjts till 2,75 procent enligt prognosen.

Inflationen bedöms nästa år hamna på 0,9 procent för att sedan stiga till 1,7 procent 2015. Lönerna bedöms öka med 2,7 procent i år och 2,8 procent nästa år och med 2,9 procent 2015.

Inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor ökar, skriver regeringen, eftersom jobbskattesänkningarna främst gynnar män som har högre löner och oftare arbetar heltid, rapporterar Ekot.

Bostadsbidraget väntas dock gynna kvinnor då de oftare är ensamstående.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.