Slopandet av fastighetsskatten är ett vallöfte, som den borgerliga alliansen behövde fullfölja. Men egentligen var ett av de största problemen med skatten redan avhjälpt genom införande av ett tak på tomtvärden, som begränsade det högsta uttaget. De höga taxeringsvärdena i skärgårdsområden hade också redan fått en särskild lösning.
Behovet att avskaffa fastighetsskatten var politiskt, men inte ekonomiskt, motiverat. I sin nuvarande form tillhör skatten de mindre skadliga, jämfört med höga inkomstskatter eller med förmögenhetsskatten som nu också ska slopas. Problemet med fastighetsskatten är att den av många inte uppfattas som legitim, eftersom den läggs på en inkomst som är fiktiv.
Fördelen med det framlagda förslaget är att det har en finansiering som går någorlunda ihop. Det betyder att regeringen inte stimulerar ekonomin ytterligare mitt i en högkonjunktur.
Nackdelen med en höjd reavinstskatt på fastigheter är att man riskerar att minska rörligheten, både på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden, genom den skärpta reavinstskatten. I sin kalkyl har regeringen inte tagit hänsyn till beteendeförändringar, exempelvis att pensionärer tills vidare kan avstå från att göra sig av med huset.
Tydligaste vinnarna blir de som äger relativt dyra hus, främst i storstadsområdena, och räknar med bo kvar i dem en längre tid. För dem blir den nya kommunala fastighetsavgiften blir lägre än vad de har betalat i fastighetsskatt, samtidigt som de inte känner av den höjda reavinstskatten.
Vilka som blir nettobetalare är svårare att säga, särskilt som regeringen hävdar att fördelningseffekterna är begränsade. Men förlorar gör en del av dem som haft en värdestegring på sina bostäder och sedan ska sälja, särskilt om de inte kan få uppskov med reavinstskatten. Det kan gälla innehavare av dyra bostadsrätter med låga taxeringsvärden, liksom landsortsbor som betalar relativt litet i fastighetskatt och nu får lika stor fastighetsavgift.
Den kommunala fastighetsavgiften förvillar: det är ingen avgift till kommunerna, eftersom pengarna ska dras in till statskassan. I själva verket handlar det om en statlig skatt av mycket speciellt slag. Utformningen blir som en klumpsummeskatt på 4 500 kronor på alla hus som är taxerade till mer än 450 000 kronor, medan skattesatsen på fastigheter under den beloppsgränsen fortfarande är 1,0 procent.
Allianspartierna håller sitt vallöfte. Men den verkliga innebörden av slopad fastighetsskatt har nog inte varit tydlig för alla.