De amerikanska pristagarna kan glädja sig åt att deras Nobelpris idag är värt mer, jämfört med vad deras kolleger fick förra året. Det beror på att dollarn står lägre än på länge.
Det kan i viss mån kompensera det tråkiga faktum att amerikaner faktiskt måste skatta bort en stor del av priset. Det vet inte alla: men skatten tar 40-50 procent, beroende på vilken delstat man bor i, meddelar Nobelstiftelsens ekonomidirektör Åke Altéus. Är man japan eller svensk slipper man skatta.
I år blir priserna värda mera än på länge eftersom den svenska kronan är så stark.
Prissumman för varje pris är lika och bestäms år från år: i år är det, för tredje året i följd, 10 miljoner kronor.
Om J.M. Coetzee som bor i USA väljer att växla in sitt pris i dollar får han alltså ungefär 1,388 miljoner dollar, medan till exempel fredspristagaren Jimmy Carter förra året fick 1,118 miljoner och Kofi Annan som fick samma pris 2001 fick 956.937 kronor.
Hur djupt dollarn har rasat den 12 december, den dag då pristagarna kommer upp en och en och berättar hur de vill ha pengarna och till vilka konton de ska gå, vet vi ännu inte. Den har fallit med tio öre per dag i veckan, vilket blir en del när vi talar miljoner. Ovan räknade vi på kursen 7:20. På tisdagen, 9 december, var kursen 7:29.
Pristagarna med familj (make - maka och barn under 18 år) bjuds på resa, logi på Grand Hotel samt en bil de får disponera.
Nobelstiftelsen förlorade en del på aktieraset förra året - 33,5 procent var det minskade aktievärdet. Då var de samlade tillgångarna nere i 2.791 miljoner kronor. Nu är de uppe i 3 miljarder igen, säger Åke Altéus. Det innebär att de har fördubblats sedan den ursrungliga donationen 1900 om man räknar i jämförligt penningvärde. Då var tillgångarna 31 miljoner kronor vilket motsvaras av 1,5 miljarder idag.
I början tolkades donationen som att man skulle investera i statsobligationer (säkra papper) och inte i aktier, men det släppte man 1953 och då sköt värdet i höjden. Det lägsta Nobelpriset, 115.000 kronor, utbetalades 1923.
Ekonomipriset tillhör inte den ursprungliga donationen utan tillkom 1969. Den prissumman tillskjuts av Riksbanken varje år. Sammanlagt står Riksbanken i år för 16,5 miljoner.
- 10 miljoner för priset och 6,5 miljoner för alla kostnader vi har, säger Åke Altéus.