Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Besvikna lärare demonstrerar

Johan Eriksson, Claes Lissenko, Carolin Lindfors, Jimmy Berglund, Karin Linder och Anna Arlt vid fredagens protest på Sergels torg i Stockholm mot det nya löneavtalet för lärarna.
Johan Eriksson, Claes Lissenko, Carolin Lindfors, Jimmy Berglund, Karin Linder och Anna Arlt vid fredagens protest på Sergels torg i Stockholm mot det nya löneavtalet för lärarna. Foto: Jonas Ekströmer / Scanpix
Missnöjet pyr i lärarkåren efter det i mångas ögon magra löneavtalet. Demonstrationer hålls på fredagskvällen i tio städer och de båda fackförbundsordförandena riktar in sig på valrörelsen om två år.

– Jag har inte träffat en enda lärare som tycker att det här är ens i närheten av godtagbart, säger svenskläraren Andreas Noottaniemi.

Han var en av runt 100 lärare som trotsade regnet på Sergels torg i Stockholm på fredagseftermiddagen för att visa sitt missnöje med det nya läraravtalet.

– Folk är arga och besvikna och hade hellre velat ha en strejk än att gå med på det här. Det är många som är besvikna på facket, säger Sara Svärd, som är textillärare på en skola i Stockholm.

Mellanstadieläraren Jimmy Berglund menar att avtalet är ”helt sanslöst”. Han tycker att fackförbunden missat en gyllene chans att höja lärarnas status och löner.

– Vi vill visa att vi inte accepterar avtalet, även om vi inte kan påverka det, säger han.

Lärarfackens nya avtal innebar ungefär 300 kronor mer i månaden än andra tjänstemannagrupper i år. Men för de följande tre åren saknas garantier om fortsatt minskat lönegap, och detta har rört upp känslorna. På kort tid har Facebookgrupperna ”Lärarnas röst” och ”Tredje facket” bildats och manar till att demonstrera mot det ”skamliga” avtalet sent på fredagseftermiddagen.

Läraren Elda Ahmemulic, grundskolelärare i Angered i Göteborg, är en av dem som har engagerat sig mot avtalet.

– Vi är förbannade och väldigt besvikna. Det pratades om 10.000 kronor mer, men på grund av det här fyraåriga löneavtalet kommer vissa av oss att inte ens få 1.000 kronor mer i löneförhöjning. Det tycker vi är urdåligt, säger hon.

Både Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner och Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén var beredda på kommentarer som ”praktfiasko” och avgångskrav.

– Mitt uppdrag har varit att åstadkomma mer för lärarna. Det har vi fått, men bara för 2012. Vi har inga garantier för mer än detta första steg, så jag förstår ilskan och frustrationen. Men vi hade att välja mellan att ta detta första steg, eller stå kvar och stampa, säger Sirén.

Ingen av de båda ledarna har planer på att dra sig tillbaka. I stället vill de rikta fokus på valåret 2014.

– Vi kan säga upp avtalet senast december 2014. Har kommunerna inte visat att lärarnas löner är viktiga drar jag mig inte ett ögonblick för att säga upp avtalet då — mitt i valrörelsen. Arbetsgivarna inom offentlig sektor har aldrig avtal som löper ut under en valrörelse. Nu har de det för lärarna, säger Fjelkner.

– Vi gör lärarlönerna till en valfråga, och då blir det verkligen upp till bevis, säger Sirén.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.