Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Betald ledighet lockar unga i Norge

Vegard Skjervheim valde att inte arbeta i ett par år. ”Att norska ungdomar är så priviligierade och har föräldrar med stora ekonomiska resurser gör att de får mer tid att tänka på sig själva.”
Vegard Skjervheim valde att inte arbeta i ett par år. ”Att norska ungdomar är så priviligierade och har föräldrar med stora ekonomiska resurser gör att de får mer tid att tänka på sig själva.” Foto: Chris Maluszynski

På måndag går Norge till val. Det är landet som har så låg arbetslöshet att nästan ingen ung norrman skulle behöva vara utan jobb. Men att välja att leva på bidrag i stället för att arbeta under en period har blivit allt populärare. Vegard Skjervheim gav ”trygghetssnyltaren” ett ansikte.

Norge rankas inte sällan som världens bästa land att leva i. Arbetslösheten är bara runt tre procent, den lägsta i Europa. Medan nästan var fjärde svensk mellan 15 och 24 år, som vill arbeta, går utan jobb är siffran i Norge knappt en av tio.

Egentligen skulle knappt någon ung norrman behöva vara utan arbete. Jobben finns, men många unga väljer bort dem som är enkla och lågbetalda. Den goda ekonomiska utvecklingen i oljelandet gör att allt fler norska ungdomar väljer att utbilda sig och skaffa mer välavlönade arbeten.

För andra har det blivit ett alternativ att ta ett friår och helt eller delvis leva på bidrag från Nav, som är den norska motsvarigheten till arbetsförmedlingen och försäkringskassan.
Verbet nave blev årets nyord i Norge 2012 och hörs ofta i den politiska debatten.

Få av dem som väljer att nave vill skylta med det, men 29-årige Vegard Skjervheim har gett begreppet ett ansikte. I fjol skrev han ett debattinlägg i tidningen Dagbladet med rubriken ”En trygghetssnyltares bekännelser”, där han försvarade och förklarade sitt beslut att inte arbeta.

”Vad är mer naturligt än att vänta på bättre tider när vi lever i ett välfärdssamhälle och möjligheten finns där”, skrev Skjervheim och beskrev sig som en vital och arbetsför man som gått på understöd i drygt tre år.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Artikeln hade när kommentatorsfältet stängdes fått 1 598 kommentarer. Den övervägande delen var negativa.

– Det tar jag inte särskilt hårt på. Jag har fått väldigt många positiva kommentarer, särskilt från folk som jag umgås med och jag vet att deras mening inte avviker särskilt mycket från min, säger Vegard Skjervheim till DN.

Han förklarar att hans avsikt inte var att provocera, utan snarare att ställa frågor till samhället. Vegard Skjervheim lägger ett filosofiskt perspektiv på navebegreppet och menar att det inte är så mycket ett utslag av lathet utan mer handlar om brustna illusioner. Därför tycker han att det är viktigt att prata om orsakerna till att folk navar.

– När man känner att man inte får tillräckligt tillbaka för sin insats är det lätt att motivationen försvinner, säger Skjervheim, som inte är förvånad över att unga norrmän väljer bort de servicejobb som i stället i stor utsträckning utförs av svenskar.

– Att norska ungdomar är så privilegierade och har föräldrar med stora ekonomiska resurser gör att de får mer tid att tänka på sig själva, säger han.

Nave kan ses som ett sjukdomssymptom i välfärdsstaten, men hur vanligt är det egentligen? I fjol anmälde Nav bidragsbedrägerier för ett rekordstort belopp. Johannes Sørbø, rådgivare vid Navs huvudkontor i Oslo, poängterar att bidragen behovsprövas.

– Det är lätt att sådant här blir uppförstorat, men det är riktigt att vi har märkt en ökning av antalet unga som går på socialhjälp och som har någon form av diagnos, men som inte är så allvarlig att de inte är arbetsföra, säger Sørbø.

Han förklarar att det behövs mer forskning på området för att hitta förklaringar.

– Förväntningsstress kan vara en orsak. Vi ser att det är många som hoppar av skolan och att 20-åringar med lättare psykiska problem inte kommer in i arbetslivet. De lättare psykiska diagnoserna bland ungdomar är mycket vanligare i dag än för 10–15 år sedan, säger han.

Utanför en gymnasieskola i cent-rala Oslo möter DN flera sistaårselever som bekräftar bilden av att nave blivit vanligare. 18-årige Simen Larsen säger att han har en kompis som navar.

– Fast jag tror att de flesta som går till Nav har rätt till sina bidrag. Den gruppen är mycket större än den som snyltar, säger han.

Vegard Skjervheim har i dag börjat studera filosofi och hoppas på en framtid som skribent och författare. Han gläds åt den debatt hans artikel skapat. Till och med högerledaren Erna Solberg kommenterade den och anså att han utnyttjade systemet. Men Skjervheim menar att statministerkandidaten liksom många andra missförstod honom. Därför kände han sig tvingad att skriva ytterligare en artikel där han motiverade varför han ansåg sig berättigad till pengarna från Nav.

– Jag ser mig inte som en snyltare, säger han.