Hälften av lamporna kräver över tre minuter innan de kommer upp i 90 procent av sin ljusstyrka. En av testets dyrare lampor från Philips behövde närmare fem minuter.
– Det är inte rimligt att man ska behöva vänta fyra till fem minuter innan man ser ordentligt på toaletten eller i garderoben, säger Gösta Werner, testledare på Sveriges Tekniska forskningsinstitut, SP, som utfört testet åt Testfakta.
Enligt EU:s ekodesigndirektiv bör lågenergilampor nå 60 procent av ljusstyrkan inom en minut. Det klarar alla utom Philips och Megaman, om än nätt och jämnt. Men Gösta Werner tycker att kravet är för lågt ställt.
– 90 procent är mer rimligt. Har du köpt en lampa som säger sig ge 9 watt vill du ha den effekten och inte dryga hälften.
Kalle Hashmi, belysningsansvarig på Energimyndigheten, håller med om att lågenergilampor har långa tändningstider. Men han tycker att det stora problemet är hur tillverkarna marknadsför lamporna.
– Den stora lögnen är att till exempel en lågenergilampa på 11 watt skulle ersätta en 60-watts glödlampa. För att komma upp i motsvarande 60 watt behövs snarare en lågenergilampa på 15 watt.
Kritiken bekräftas av testresultaten. Ingen av lamporna i testet når upp till utlovade watt-tal, det vill säga de tal som motsvarar de gamla glödlamporna. Sämst är Megaman, som utlovar ett ljusflöde motsvarande en 45-watts glödlampa, men endast når dryga 60 procent av detta.
Lågenergilampor ska också hålla längre än glödlampor – mellan 10.000 och 15.000 timmar. För att få en indikation på hållbarheten mätte laboratoriet ljusflödet efter först 100 timmar och därefter vid 1.000 timmar.
Enligt kraven får en lampa inte tappa mer än 25 procent av sin ljusstyrka.
– Alla klarar det, men Tero ligger på gränsen, säger Gösta Werner.
Lamporna skiljer sig åt vad gäller kapaciteten vid låga temperaturer. Laboratoriet mätte ljusflödet vid -20 grader och här stack framför allt två lampor ut negativt, Osram och Anslut som förlorade 68 respektive 81 procent av sin kapacitet.
– Den som tänkt köpa en lampa till garaget bör inte välja någon av dessa, säger Gösta Werner.
Men med undantag för kapaciteten vid sträng kyla är skillnaderna i kvalitet mellan lamporna inte särskilt stora. Däremot skiljer är priset mycket – från 25 kronor upp till 150 kronor.
För konsumenten blir slutsatsen att priset är den överlägset viktigaste faktorn vid valet av lågenergilampa.
På Energimyndigheten, som gör egna tester av lampor, är man av samma uppfattning.
– Priset har inget med kvalitet att göra. Problemet är att det inte finns någon konkurrens eftersom butikerna oftast bara ger utrymme till en eller två tillverkare som kan sätta vilka priser de vill, säger Kalle Hashmi på Energimyndigheten