Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Birgitta Forsberg: Bolagen talar med kluven tunga

Bland annat NCC, Skanska och Peab fick 2007 betala en halv miljard kronor i böter för kartellbildning kring asfaltläggning.
Bland annat NCC, Skanska och Peab fick 2007 betala en halv miljard kronor i böter för kartellbildning kring asfaltläggning. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Krönika. Fri konkurrens hyllas som en helig ko i svenska näringslivet. Ändå samarbetar bolagen, i lönndom, i karteller.

Få saker får hurraropen att skalla så högt i näringslivet som tal om fri konkurrens och frihandel. Ändå poppar de ständigt upp. Dessa misstankar om karteller.

Förra veckan avslöjade DN att ett dotterbolag till SCA misstänks vara inblandat i karteller i Colombia.

Samtidigt väntar Volvo och Scania på en dom i en misstänkt lastbilskartell, som sägs vara den största europeiska kartellen någonsin. Den ska ha pågått från januari 1997 till januari 2011. Då var Leif Johansson vd för Volvo och Leif Östling för Scania. Volvo har reserverat 3,8 miljarder kronor för en eventuell dom medan Scania inte har lagt undan några pengar alls.

För ett drygt år sedan fälldes SKF i en priskartell om kullager för motorfordon. En kartell som drevs från april 2004 till juli 2011 då Tom Johnstone var vd. SKF fick betala 2,8 miljarder kronor till EU.

Historiskt har svenska företag varit inblandade i flera stora karteller, som den globala kartellen för högspänningskabel som fanns från 1999 och nästan tio år framåt där ABB ingick. För ett år sedan dömde EU tio bolag till böter på totalt 2,7 miljarder kronor för den sammansvärjningen. Det elfte bolaget, ABB, slapp betala eftersom verkstadsjätten angav de andra.

Eller ta kartellen som SAS och tio andra flygbolag hade på fraktmarknaden i luften. År 2010 tvingade EU dem att betala drygt 7 miljarder kronor i böter. SAS andel av boten var nästan 650 miljoner kronor.

Eller ta den inhemska asfaltskartellen i byggbranschen där NCC, Skanska, Peab och andra år 2007 fick betala en halv miljard kronor i böter, den högsta kartellboten som dömts ut i Sverige. Ett av ”företagen” var myndigheten som då hette Vägverket. Sex år senare dömdes Skanska och NCC för en asfalts­kartell i Finland som var i gång 1994–2002.

Men det kanske är ovanligt med karteller? Låt oss titta ett drygt år tillbaka och se vilka nyheter om misstänkta karteller och kartelldomar som dykt upp:

En anbudskartell med Telia Sonera och det kommunala bolaget Gothnet.

En europeisk kuvertkartell där svenska Bong dömdes.

En sopkartell i Örnsköldsviks kommun med de kommunala bolagen Umeå energi och Sundsvall energi.

En flyttkartell på utlandsflyttar med tre flyttfirmor inblandade.

En anbudskartell med Ragn-Sells och Bilfrakt Bothnia när det gällde anbud på transporter inom miljö- och avfallssektorn i Västerbottens län.

Det dystra beskedet från Hanna Witt, tillsynschef på Konkurrensverket, är att Sverige sannolikt inte har färre karteller än andra länder.

Så vad är det då med svenska bolag som utåt hyllar fri konkurrens och sedan i lönndom tar den slappa, och förbjudna, vägen? 

Så vad är det då med svenska bolag som utåt hyllar fri konkurrens och sedan i lönndom tar den slappa, och förbjudna, vägen? Jo, karteller gynnar kortsiktiga vinster. Särskilt frestande är det för bolag med en homogen produkt, få konkurrenter på marknaden och med en produkt som säljs via upphandlingar. Det är därför asfalt återkommer i kartellsammanhang. Bolagen kan göra upp om att ett bolag vinner i en kommun och ett annat bolag i en annan kommun eller att ett bolag vinner i år och ett annat nästa år.

Tanken med fri konkurrens är att det ska leda till att bolagen blir effektivare, kommer på smartare produkter, tillverkar på ett bättre sätt och utvecklas snabbare. Karteller hindrar sådant. Ta till exempel den misstänkta lastbils­kartellen. Tillverkarna ska ha sam­arbetat för att bromsa införandet av ny teknik som kan minska miljöfarliga utsläpp. En förlust för samhällsutvecklingen och miljön.

Staten har insett allvaret. Ingen annan tillsynsmyndighet får ta i som Konkurrensverket. Ungefär fem gryningsräder per år klipper verket till med. Myndigheten har till och med rätt att oanmäld ta sig in hos privatpersoner och kopiera hårddiskar. De fuskande bolagens toppar kan dömas till näringsförbud, även om det hittills inte har hänt.

Men Konkurrensverket har även en morot: Den som anger sina kumpaner går fri från böter och ett eventuellt näringsförbud. Runt fem bolag per år tjallar.

Lista. Tre andra ord i veckan

Förbud - Finansinspektionen förbjuder Gravity 4:s uppköpserbjudande på Tradedoubler.

Granskning - Börsen granskar Eniros vinstvarning.

Grexit - Brottningsmatchen mellan EU och Grekland fortsätter.

Läs mer. SCA-bolag misstänks ingå i hemlig kartell

• Ett dotterbolag till SCA är inblandat i flera misstänkta karteller i Colombia. Landets konkurrensmyndighet bekräftar för DN att det rör sig om anklagelser mot Productos Familia som säljer blöjor och toalettpapper. Det olagliga samarbetet ska ha pågått i över tio år. Läs artikeln

• Fler krönikor av Birgitta Forsberg

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.