Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Birgitta Forsberg: Guldets värde bygger på en tyst överenskommelse

Värdefullt sedan gammalt.
Värdefullt sedan gammalt. Foto: Image Source/Bjoern Holland

När börserna skakar flyr vissa investerare till guld. Men att ädelmetallen är mycket värd bygger mest på en urgammal uppfattning.

Det har alltid varit något magiskt med guld. Guldfynden i Klondyke fick många att hals över huvud galoppera i väg västerut. I otaliga västernfilmer dyker trälårar med glimmande gula guldtackor upp. Handlingen i Sergio Leones klassiker ”Den gode, den onde, den fule” kretsar kring tre män som söker en nedgrävd guldskatt.

Så fort det är oroligt på världens börser brukar investerare fly till det de anser tryggt – guld. Sedan början av 1970-talet har Stockholmsbörsen gått ner 14 år och 8 av de åren har guldpriset stigit, enligt råvaruexperten Torbjörn Iwarson som skrivit en bok om guld.

Hittills i år har Stockholmsbörsen gått ner runt 7 procent och priset på guld har stigit drygt 6 procent i svenska kronor. Annars handlas guld i amerikanska dollar och vägs i troy-uns, det vill säga 31,1 gram. (Ett svenskt uns är runt 28 gram.)

Att inte ädelmetallen ökat mera i värde beror på Kinas skakiga ekonomi, för även här har landet agerat lokomotiv. När svenskar för några år sedan sprang till guldbutikerna för att sälja mormors och farfars x-länkar och ringar så köpte många kineser metallen. Men nu är efterfrågan inte lika stor.

Förr i tiden var det logiskt att se guld som en säker placering. Då löste centralbankerna in mynt och sedlar mot ädelmetallen. Men i Sverige upphörde guldmyntfoten år 1931 och i USA år 1971. Som ett av de sista länderna lämnade Schweiz guldmyntfoten år 2000.

Guld handlas fortfarande som en valuta, med beteckningen XAU, och centralbanker har guld som valutareserv. Men den glimmande metallen är inte längre någon valutauppbackare.

Att investerare ändå ser guld som tryggheten själv är något uppseendeväckande. Alla råvarors pris beror på utbud och efterfrågan. Men efterfrågan på andra råvaror bygger på att de används till något. Olja används, bland annat, till bilar. Vete i bröd. Platina i katalysatorer för bilar.

När det gäller guld används det till smycken och i industrin. Men en femtedel av allt guld köps som en investering. Om man lägger till det guld som centralbankerna köper går mer än en tredjedel av guldet till investeringar.

Det hela bygger alltså på en överenskommelse om att guld är värdefullt i sig.

Förespråkare av guld brukar påpeka att den som låser in de relativt mjuka tackorna (rent guld är inte så hårt) i ett bankfack undkommer beskattning och slipper ståta med sin förmögenhet. Förmögna fnyser inte åt skatterisken. Cypern tog ut en engångsskatt på sparkonton i finanskrisen. Sveriges riksdag är i sin fulla rätt att införa vilka skatter den vill, även på bankkonton. En svensk skatt kan börja gälla från den dag regeringen presenterar en skrivelse till riksdagen om att en proposition är i antågande. Nu verkar inte sådant ligga i korten, men den investerare som vill ta det säkra före det osäkra kanske väljer guld.

En annan fördel med guld är att det är tryggare än sedlar, eftersom metallen inte förstörs. Dessutom måste den som köper sedlar eller statspapper välja valuta och land.

Problemet med tysta finansiella överenskommelser är att de inte brukar vara för evigt. Att tulpaner var så värdefulla i Nederländerna på 1600-talet blev snabbt osant. Att svenska fastigheter på 1980-talet var förmögenhetsskapande maskiner stämde inte längre i början av 1990-talet. Att it-aktier i princip bara kunde gå upp slutade vara sant i mars år 2000.

Men till skillnad från sådana tillgångar har guld sedan urminnes tider ansetts värdefullt. Det finns ingenting som tyder på att överenskommelsen om guldets inneboende värde skulle svikta. Ändå är det märkligt att investerare, som brukar vara rationella, är sådana guldkramare.

Aktier ger utdelning, åkrar ger skörd, fastigheter ger hyresintäkter, men guld är en död tillgång. Precis som den amerikanska investeraren Waren Buffett har sagt: ”Om du äger ett uns guld i en evighet, kommer du fortfarande att äga ett uns vid dess slut.”

Det enda en investerare kan hoppas på är att priset håller sig under den tid hon eller han äger guldet. Liksom ett pyramidspel fungerar det bara så länge tillräckligt många är med i marknaden.

3 andra ord i veckan

Volkswagen. Den tyska biltillverkaren ger 1 000 dollar till varje kund bolaget lurat i USA. Men Volkswagen planerar inte att skänka några pengar till de europeiska kunder som bolaget fört bakom ljuset.

Robotar. En rapport om robotifieringen, den fjärde industriella revolutionen, landade förra veckan i Davos. Författarna spår att 7 miljoner jobb kommer att försvinna i 15 ledande länder de närmaste fem åren, medan 2 miljoner jobb skapas. En förlust på 5 miljoner jobb.

Riksbanken. Fick svidande kritik i en utredning förra veckan. Utredarna Mervyn King och Marvin Goodfriend vill att ansvarsfördelningen mellan Riksbanken, riksdagen, Finansinspektionen och regeringen ses över.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.