Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Birgitta Forsberg: Staketet runt bankerna för svagt vid en kris

Trots att det byggs allt högre säkerhetsstaket runt bankerna är det inte helt osannolikt att vi skattebetalare räddar dem i nästa kris.

Varningarna för en kommande finanskris duggar allt tätare. I slutet av förra veckan var det före detta statsministern Göran Perssons tur att slå larm, i en krigsrubrik i Dagens Industri.

För att undvika finanskriser har regelskapare byggt staket runt bankerna. Men bankirer är påhittiga och vana vid att tjäna pengar på det mesta. Så fort en bankir ser ett hål i stängslet åker gärna armen ut.

En bank fungerar lite som ett pyramidspel. Den har bara lite eget kapital samt inlåning från kunder i botten. Men bankens utlåning är mycket större än så. För att täcka gapet lånar banken pengar. Varje månad, vecka och dag vet banken hur mycket av lånen som förfaller och hur mycket den behöver låna.

Men banken kan bara låna pengar om långivarna litar på den. Om marknaderna blir skakiga är det avgörande att banken har så mycket kapital att den känns stabil.

Därför är det allvarligt att Riksbankschef Stefan Ingves, som även är ordförande för Baselkommittén för bankövervakning, anser att svenska banker har för lite eget kapital.

På papperet ser allt bra ut, men svenska banker får själva beräkna vilka risker de måste ha rejält med kapital för att täcka. Bankirerna har alltså lyckats sticka handen genom staketet. Enligt Stefan Ingves har bankerna inte mycket mer eget kapital nu än före finanskrisen.

”Man kan aldrig veta i förväg hur sårbara bankerna är. De har ungefär 4 procent eget kapital. Givet att vi har ett väldigt stort banksystem i förhållande till den svenska ekonomin är vår uppfattning att det är för dåligt. Vi vill att det lyfts till 5 procent”, sa Stefan Ingves i en intervju i Svenska Dagbladet före jul.

Snart kan banksystemet bli ännu större. Den 17 mars röstar Nordeas aktieägare om banken ska ändra sina dotterbolag i Finland, Danmark och Norge till filialer under den svenska moderbanken. Om ägarna och Finansinspektionen säger ja får Sverige nästan allt ansvar för kolossen Nordea.

Nordea har tillgångar på 6.000 miljarder kronor medan Sveriges BNP är 4.000 miljarder. De fyra storbankenas sammanlagda tillgångar, bland annat utlåning och värdepapper, är nästan 3,5 gånger så stora som Sveriges BNP.

Inte konstigt att bedömare bekymrar sig för bankernas storlek. Om staten måste gå in och rädda en eller flera banker kan landet hamna i kris. Det var ytterst nära att hända i den senaste finanskrisen då Swedbank och SEB låg pyrt till.

Ingves verkar oroad. Men Riksgäldschefen Hans Lindblad pekar i DN på det nya krishanteringsdirektivet: När en storbank börjar skaka ska Riksbanken låna ut pengar till den. Om inte det hjälper ska Riksgälden ta kontroll över banken genom att försätta den i så kallad resolution. Då kan ägarnas aktier bli värdelösa medan långivarnas skuldebrev delvis kan skrivas ned och delvis göras om till aktier.

Tanken är god. Hotet att ta banken från ägarna ska få dem att sluta ta för stora risker.

Men då skuldebreven skrivs ned, så kallad bail in, kan även fonder som köpt skuldebrev drabbas. Tack vare insättningsgarantin klarar sig visserligen kunder som har mindre än 100.000 euro, i dagsläget 935.000 kronor, i själva banken. Men de kan få lägre pensioner om de sparat i fonder vars kapital skrivs ned.

Fast vad händer om Riksgälden tar de här pengarna för att räta upp banken? Ja, när Cypern år 2013 föreslog att bankkunder skulle betala en avgift på sina besparingar blev det massdemonstrationer. Till slut undantogs de som hade under 100.000 euro.

Det är svårt att tro att svenskarna godvilligt skulle gå med på att se delar av sina besparingar ryka. Samtidigt kan utländska långivare lämna svenska banker om de ser detta hända med en eller ett par banker. Då har vi en fullskalig systemkris på halsen.

Regeringen får enligt lag inte ingripa, utom i så exceptionella lägen att de knappt inträffar. Men den regering som står med armarna i kors i en situation där pensionskapital skrivs ned och investerare flyr torde begå politiskt självmord.

Om regeringen väljer att bryta mot lagen och strunta i eventuella EU-böter kan vi vara tillbaka i det tidigare systemet: skattebetalarna räddar banken, så kallad bail out.

Inte konstigt att bedömare bekymrar sig för bankernas storlek. Om staten måste gå in och rädda en eller flera banker kan landet hamna i kris. Det var ytterst nära att hända i den senaste finanskrisen då Swedbank och SEB låg pyrt till. Sverige var ”mycket, mycket illa ute”, enligt dåvarande finansministern Anders Borg.

Vi får se hur det går nästa gång.

Tre andra ord i veckan.
  1. Fusionsrykten. Enligt danska medier går det rykten om en sammanslagning mellan Swedbank och Danske Bank.
  2. Generationsväxling. Familjen Wallenberg har valt in sex arvtagare, varav fyra kvinnor, som suppleanter till styrelserna i flera av de stiftelser som kontrollerar imperiet, enligt tidningen Fokus.
  3. Varning. Revisorsnämnden varnar två revisorer från PWC för att de varit med på SCA:s jakter.
Läs mer. Birgitta Forsberg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.