Svenska hushålls skulder ökar dramatiskt och analytiker varnar för en snart briserande bostadsbubbla.
Utvecklingen är inte hållbar, instämmer Thomas Östros, en av dem som nämns som möjlig S-partiledare.
- Vi har en bubbla sedan två år tillbaka och den kommer att fördjupas i takt med att räntorna stiger. När vi kommer upp i normala räntenivåer på 5,5 procent, kommer det att märkas, enligt Bengt Hansson, analytiker på Bostadskreditnämnden (BKN).
Och det kommer inte att dröja särskilt länge innan boräntorna når den nivån.
BKN har analyserat hushållens skuldsättning i spåren av finanskrisen och gör också en internationell jämförelse.
- Det är oroväckande att vi fortsätter att skuldsätta oss i så snabb takt som i dag, säger Hansson.
De snabbt stigande skulderna som svenskarna drar på sig kan inte tolkas på annat sätt än att hushållen spekulerar i sitt boende, menar Hansson.
- Men det är naivt att tro att prisstegringar på bostäder ska pågå i all framtid. Stigande huspriser och låga räntor är inte ett normaltillstånd.
Men Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH, tror inte på någon bostadsbubbla, varken nu eller de närmaste åren.
- Utvecklingen i olika länder pekar på att det är väldigt svårt att se vad som kommer att hända. Men tittar man på bolån i förhållande till disponibel inkomst så ligger till exempel Sverige bara på hälften av Danmarks nivå.
- Det riktigt rationella hushållet inser att om Riksbanken höjer räntan för mycket, så att det sätter spår i efterfrågan, så kommer Riksbanken att vara väldigt snabb att sänka igen. Då behöver man bara överleva den höga räntan i ett halvår kanske.
De båda experterna är dock ense om att svenska bolåntagare borde amortera mer på sina bolån.
- Det är inte hållbart att utlåningen ökar till hushållen mycket snabbare än vad inkomsterna gör, säger Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros.
Risken ökas dessutom, påpekar han, av att en tredjedel av svenska bostadsobligationer är placerade utomlands.
- Även om ingen vet om vi har en bubbla eller inte måste vi vidta åtgärder. Låter man det bara tuffa på kan det sluta med förskräckelse.
Det är inte hushållen som man ska ge sig på utan bankerna. Det är mycket effektivare, resonerar Östros som vill att Finansinspektionen snabbt ska lägga fram ett antal förslag i stil med kassakrav och likviditetskrav