Den politiska turbulensen i Grekland och dess betydelse för eurozonens öde överskuggade torsdagens och fredagens G20-möte i den franska badorten Cannes. Flera europeiska sidomöten arrangerades och tog uppmärksamhet.

Inför toppmötet, vars deltagare representerar 85 procent av världsekonomin, fanns bland annat en förhoppning om att Internationella valutafondens resurser skulle pumpas upp för att bättre kunna parera skuldkriser. Men det internationella monetära systemet lämnades strängt taget orört, enligt Financial Times sammanfattning.

Att ett nygammalt förslag om en internationell skatt på finansiella transaktioner, ofta kallad Tobinskatt, inte nådde slutkommunikén var mindre förvånande. Men Frankrikes president Nicolas Sarkozy lovade enligt Reuters att fortsätta driva idén inom EU:s ram. Tanken med skatten, som den oftast presenteras, är att skapa nya resurser till fattigdomsbekämpning.

Vad mötet kunde enas om var en handlingsplan för tillväxt och jobb. I praktiken innehåller den dock inga andra krav på insatser än sådant som olika länder redan dragit i gång.

Världsledarna medgav samtidigt i stort sett öppet något som varit uppenbart åtminstone sedan 2008, nämligen att den så kallade Doharundan om utvidgad frihandel i allt väsentligt är död. I mötets kommuniké sägs att man står bakom målen för rundan men att man inte kommer att komma någonstans om man inte börjar om i en annan ände.

Däremot kommer handelsministrarna sannolikt nästa månad att tillkännage att Ryssland kan bli medlem i Världshandelsorganisationen WTO. Ryssland är i dag den enda G20-nation som står utanför WTO.

Ett framsteg som noterades handlar om valutasystemet. Mötet enades om att ”växelkursregimer som för närvarande är relativt oflexibla snabbt ska göras mer flexibla, inklusive Kina”.

Kina har under många år kritiserats av framför allt USA för att trots sitt intensiva deltagande i världshandeln hålla sin valutakurs konstgjort låg, vilket ger handelsfördelar.

G20 seglade upp som det viktigaste globala maktorganet i samband med finanskrisen 2008, samtidigt som den mindre rikemansklubben G8 tappade i betydelse. Detta var en återspegling av den förändrade världsordning, som innebär att många tidigare så kallade utvecklingsländer numera är drivande aktörer på världsmarknaden.

I besvikelsen över det bleka resultatet från Cannesmötet antyder bedömare att G20 redan, tre fyra år efter det att det getts tyngd, börjar bli irrelevant. Så uttryckte sig exempelvis den tidigare höga IMF-tjänstemannen Eswar Prasad efter mötet, enligt Financial Times.

Det framstår som en något förhastad bedömning, för frågan är naturligtvis vad världen i så fall ska använda sig av för annat forum för globala toppmöten. Indien, Kina, Brasilien, Mexiko, Indonesien, Sydkorea och Sydafrika accepterar knappast att den visserligen ännu rika men lilla G8-gruppen styr deras öden.