Om det är den svenska betalningsmoralen, eller aningslösheten, som är den bästa jordmånen för bluffakturor ska vara osagt. Men verksamheten tycks hela tiden finna ny näring och har överlevt i minst 25 år.
Falska fakturor är ”big business” och verksamheten omsätter enligt Svensk Handels säkerhetschef Dick Malmlund 1,2 miljarder kronor om året. Minst.
För åtta år sedan fick Svensk Handel ett hundratal anmälningar i månaden från sina medlemsföretag. I dag är det dagskvotenen enligt Dick Malmlund.
Det är mängden bluffakturor allt bygger på. Det räcker med att ett par procent av alla som får en falsk faktura betalar för att verksamheten ska anses lukrativ.
När till exempel hysterin kring svininfluensan var som störst 2009 såg bedragarna ett nytt område att lura till sig pengar på. Svenska Hälsoinstitutet med säte i Göteborgstrakten började i snabb takt skicka ut erbjudanden om vaccin till en stor mängd företag. Erbjudandena utformades som betalningsavier på cirka 2 000 kronor för något som kallades ”AH1N1 Pandemic Geletinus”.
I dag, nästan ett år senare, ljuder alla larmklockor som finns kring dessa avier. Enligt företaget Varningsinfos hemsida har mer än 3 300 anmälningar ramlat in från förbannade och undrande företagare som drabbats av Svenska Hälsoinstitutets fakturautskick.
DN Ekonomi har utan framgång sökt den person som enligt bolagsregistret står som kontakt för Svenska Hälsoinstitutet. Mannen ska enligt handlingarna vara bosatt i Malmö.
Enligt Stig Sandgren, bedrägerisamordnare på Citypolisen i Stockholm ska man aldrig sätta sin namnteckning på, eller betala för något, som man inte vet vad det handlar om.
– En namnteckning är betydligt svårare att komma ifrån än de delinspelningar av försäljningssamtal på telefon som vissa av blufföretagen ägnar sig åt, konstaterar han.