Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Blufföretag luras för miljarder

118 miljarder. Eller 50. Ingen vet hur stora belopp företag och privatpersoner går miste om varje år på grund av storskaliga bedrägerier, utförda av en stor skara blufföretag. Bakom firmorna som skickar låtsasfakturorna finns en djungel av andra, många gånger snabbt ihoprafsade, företag.

Peter Forsman ansvarar för att den svenska webben inte missbrukas. Men det stoppar inte där. Varje vecka lägger han vid sidan av sitt ordinarie jobb på punkt SE, Stiftelsen för internetinfrastruktur i Sverige, runt 35–40 timmar på kvalificerat webbgrävande som läggs ut på den egna bloggen ”InternetSweden”. Och han får fram svindlande siffror för bedrägerierna.

– Om man ska ta Storbritannien som förlaga hamnar man på 118 miljarder. Det är tre gånger mer än vad hela svenska rättsväsendet fått i anslag för 2013, säger Forsman.

Kanske är det 118 miljarder, kanske hälften. Peter Forsman vet bara att bedrägerierna är många och omfattande.

– Spontant låter 118 miljarder väldigt mycket, men det är väldigt svårt att göra en uppskattning. Det finns ju både direkta och indirekta effekter av bedrägerierna. Som en jämförelse brukar vi säga att det fattas runt 100 miljarder i skatt varje år, säger Jan-Erik Bäckman, chef för analysenheten på Skatteverket.

I dag är bedrägerierna till stor del internetbaserade. Och de ökar. Enligt Brottsförebyggande rådet har antalet anmälningar om bedrägerier mer än fördubblats de senaste tio åren.

Huvuddelen av bedrägeriförsöken, över 60 procent, drabbar småföretagare. Enskilda drabbas i betydligt lägre grad, runt 8 procent av fallen.

– Det har blivit långt mer komplext på de senaste åren. Nu är det ofta uppdelat på webbsfär, ett vanligt bolag och en separat betalkanal. Dessutom sprider man ut verksamheten på flera orter och flera länder. Allt för att förvilla, anser Peter Forsman.
Förr gick det att skratta åt många av metoderna för att klämma oss på pengar. Vem har inte fått Nigeriabrev med tårdrypande historier om olyckor som kopplats ihop med drivor av pengar? Bara att skicka in bankkontouppgifter så ska man bli rik.

Men kravbreven från vissa svenska företag är inte lika skrattretande. Det gäller ofta fakturor på tjänster som inte beställts, eller otydligt formulerade inbetalningskort som starkt påminner om fakturor och som en förlängning, hot om inkasso och domstol.

Eller som kammar­åklagaren Thomas Hagman skriver i en kommentar till den nedlagda förundersökningen om inkassokrav kopplade till påstådd porrfilmsnedladdning till mobilen:

”Vidare är hotet om polisanmälan av utpressningskaraktär. Kravbrevet strider mot god sed vid inkasso.” Trots ordvalet ”utpressningskaraktär” anser Hagman att det inte går att styrka uppsåt.

Något som fått Peter Forsman att gå i taket. Han ser i stället tydliga mönster bakom bedrägerierna och starka kopplingar till grovt kriminella personer. Det finns några tydliga huvudmän som återkommer hela tiden ju mer man nystar i härvan av snabbt bildade bolag och inkassohot. Länkarna bakåt leder såväl till La Reinehärvan i början av 2000-talet som till de ofta omskrivna och anmälda modemkapningarna under samma tid.

Peter Forsman efterlyser en samverkan mellan myndigheter på samma sätt som brittiska NFA, National Fraud Authority, bedriver. Han pekar på den aktion som startat i Malmö, där nio myndigheter dragit i gång operation Draupner, en samordnad aktion mot bedrägerier.

Läs mer: Så gör du för att skydda dig.

Läs mer: Så försöker de lura dig på pengar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.