Vilka förväntningar har du på 2011 när du står där i den mörka nyårsnatten? Är det de stora frågorna som fred på jorden och mat åt alla? Eller är det de mer jordnära: vad ska hända med mitt jobb och kommer jag att ha råd att bo kvar när räntorna stiger?
Oavsett vilket kommer 2011 att bli ett bra år för de allra flesta. Stora delar av världen är inne i en period av ekonomisk återhämtning, vilket ökar det globala välståndet. Visst lär det komma bakslag i form av oväder som förstör skördarna i flera utvecklingsländer eller åtstramningar i Sydeuropa som tär på familjerna där, men de rubbar inte helhetsbilden.
Här hemma i Sverige kommer fler att få arbete. Till exempel får biltillverkarna nu många nya beställningar och måste öka produktionen. Det betyder fler anställda både hos dem och underleverantörer.
Precis som efter tidigare kriser blir det färre traditionella tillsvidareanställningar. I stället gör bemanningsbranschen en framryckning. Vilken stämning skapar det på kontoren och i fabrikslokalerna?
Trots att vi nyligen haft några riktiga krisår har de med arbete blivit rikare. Förutom sänkta skatter har de låga boräntorna fått oss att spendera mer. Men räntorna är på väg upp. Riksbanken har höjt räntan med 0,25 procentenheter varje gång den har haft möte det senaste halvåret. Med den takten är reporäntan 2 procent i inledningen av sommaren 2011. Lägg på bankernas marginaler och ett miljonlån kommer att vara mellan 1 000 och 1 500 kronor dyrare per månad i juni-juli än sommaren 2010.
Den prognosen kan dock ändras. Flera ledande ekonomer och politiker är inne på att de högbelånade måste börja amortera. Till och med ränteavdraget, som är en viktig del i vårt skattesystem, har ifrågasatts. Minskat ränteavdrag, liksom att amortera, höjer kostnaderna för att bo. Därför kanske Riksbanken lugnar sig med räntehöjningarna eftersom risken för att det byggs upp en bobubbla har minskat.
Även om priserna på bostäder har satt nya rekord i till exempel Stockholms innerstad är det inget mot utvecklingen i Kinas storstäder. Där finns stor oro för en fastighetsbubbla och myndigheterna har lanserat den ena åtgärden efter den andra för att motverka spekulationer. Det är numera förbjudet att sälja viss mark, förbjudet att låna till en tredje bostad och senaste åtgärden är att bankerna i Shanghai inte alls får låna ut till fastighetsinvesteringar i staden.
Men vad gör en enskild kines som ser sin bostad öka i värde hela tiden och aldrig varit med om ett bakslag? Kringgår reglerna, förstås. Till exempel har skilsmässorna ökat, på papperet i alla fall. Då kan nämligen ett par skriva sig på olika adresser och därmed köpa på sig fler bostäder.
I Kina, Indien och andra stora tillväxtländer var finanskrisen 2008 och 2009 bara en liten krusning på de ständigt stigande BNP-kurvorna. Länderna växer så det knakar. En effekt av att välståndet ökar i de folkrika länderna är att råvarupriserna stiger över världen. Redan har livsmedel blivit dyrare på många håll. För de fattiga är detta en tung börda som förr om åren har lett till matkravaller och plundringar.
Vi i Sverige behöver inte oroa oss för att priset på vårt dagliga bröd ska rusa i höjden. Den starka kronan gör att importen blir billigare, vilket håller uppe konkurrensen.
När så småningom 2011 är på väg mot sitt slut har DN Ekonomi säkert skrivit massor med artiklar om något som i dag är helt okänt. Ungefär som HQ-skandalen i år.
Vad kommer du att fundera över om ett år, när nyårsafton närmar sig? Har du ett arbete gläder du dig åt julledigheten 2012. För 2011 är en riktig arbetsgivarjul med få röda dagar. Tråkigt för oss som jobbar. Bra för Sveriges BNP.