Ekonomi

Bolag gräver guld i Sverige

Privatägda gruvbolag grävde i fjol upp metaller för 12,5 miljarder kronor ur svensk berggrund visar DN:s sammanställning. Samtidigt betalade bolagen endast 1,2 miljoner i avgift till svenska staten.

Den svenska gruvskatten – eller mineralavgift som den formellt ­kallas – tillhör de allra lägsta i världen. Det kan jämföras med exempelvis flera delstater i gruvlandet Kanada där motsvarande avgift ligger på 15 procent.

I Sverige omfattar avgiften dessutom bara gruvkoncessioner som beviljats efter 2005. För malm som tas upp på äldre tillstånd betalas ingen avgift alls.

Förutom statliga LKAB finns i dag sju privatägda gruvbolag i Sverige. Det största är börsnoterade Boliden, andra är bland annat australiensiska Dragon Mining och kanadensiska Elgin.

I fjol grävde dessa bolag tillsammans upp guld, silver, järnmalm och andra metaller till ett värde av drygt 12,5 miljarder kronor ur Sveriges berggrund. Det visar DN:s sammanställning av den senaste statistiken från Bergsstaten och Sveriges geologiska undersökning, SGU.

För detta betalade de totalt endast 1,2 miljoner kronor i mineralavgift till staten. Det motsvarar ungefär kostnaden för att utbilda 12 elever i gymnasieskolan, alternativt lön och arbetsgivaravgift till tre sjuksköterskor i ett år.

Statminister Fredrik Reinfeldt (M) har beskrivit svenska mineraler som vår motsvarighet till Norges olja. Men Daniel Spiro, forskare i nationalekonomi vid Oslo universitet, konstaterar att den svenska mineralstrategin inte på något sätt liknar Norges oljepolitik.

– Där tar staten ut nästan 80 procent i skatt av vinsterna som olje­bolagen gör, säger han.

I systemet ingår att norska staten bär en del av risken i inledningen när bolagen letar efter olja. Misslyckas de och går med förlust tar staten en del av kostnaden, men går det bra tar man i gengäld alltså en rejäl del av vinsten.

Förslag om att införa ett system liknande det norska var ett av flera som Daniel Spiro och en kollega i vintras lade fram i en rapport om Sveriges gruvstrategi. Uppdrags­givare var Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) som sorterar under finansdepartementet. Men när regeringen några månader senare presenterade sin nya mineralstrategi fanns inga spår av förslagen.

I en vetenskaplig artikel som publicerades i våras uppskattade Nils Johansson, forskare vid Linköpings universitet, statens subventioner till gruvnäringen till över 30 miljarder kronor årligen. Det handlar bland annat om lägre energiskatt, lägre koldioxidskatt och gruvanpassade satsningar på väg, järnväg och hamnar.

På näringsdepartementet framhåller man att gruvbolagen precis som alla andra företag i Sverige betalar vanlig bolagsskatt på 22 procent av eventuella vinster.

Kritiker anser dock att det finns goda skäl till att bolag som gräver upp ändliga material ur berggrunden – och under processen skapa enorma mängder avfall – borde beskattas hårdare än exempelvis en livsmedelsbutik.

Sveriges satsning på att underlätta

Sveriges satsning på att underlätta för gruvindustrin motiveras ofta med en förhoppning om framtida arbetstillfällen. Gruvbranschens intresseorganisation, Svemin, pratar om 50 000 nya jobb fram till 2025.