Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Bolånetagarna sämre på att pruta

Bolånetagarna har blivit sämre på att pruta ned sina räntekostnader. Samtidigt försöker bankerna hålla uppe räntenivån på grund av det låga ränteläget. För lånekunderna finns pengar att spara, enligt Claes Hemberg, sparekonom på Avanza.

Sedan i juni 2015 måste bankerna redovisa vilken ränta deras bolånekunder har betalat i snitt den senaste månaden jämfört med de räntor banken utåt sett erbjuder.

Snittpriserna ger bankkunderna en vink om vilken prutmån det finns. Men trots det har bolånetagarna blivit sämre på att pruta, enligt en sammanställning som Avanza har gjort.

– I oktober var vi som bäst och prutade i genomsnitt 0,32 procent. Nu är 0,26 procent vad snittsvensken lyckas sänka sin ränta med, säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza.

Enligt Claes Hemberg är en av förklaringarna att motivationen att pruta sjunker hos låntagarna när ränteläget är lågt.

Kunderna på Danske bank är bäst på att pruta och betalar också lägst ränta. På Ikanobanken får genomsnittskunden inte ner sin ränta alls.

Sett till skillnaderna mellan bankernas listpriser och snitträntorna finns en prutmån på i genomsnitt 0,5–0,6 procent.

– Hushållen kan spara tusentals kronor om året, säger Claes Hemberg.

Men han tror inte enbart att det handlar om att kunderna har blivit sämre på att pruta. Det låga ränteläget gör bankerna pressade.

– Minusräntan kostar dem miljarder varje år och därför har de blivit duktigare på att pressa låntagarna mot väggen.

Han tror att vi har för stor respekt för bankerna och därför inte vågar pruta. Det gamla tipset att ringa runt till bankerna står fast, och att använda snitträntan som ett stöd vid förhandlingen.

– Det viktigaste argumentet mot banken är att du prutar för att tåla stigande räntor framöver. Då visar du att du är ansvarsfull och förstår att det låga ränteläget inte kommer att vara för evigt, säger Claes Hemberg.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.