De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober.
Syftet är enligt Finansinspektionen att "öka konsumentskyddet och stävja en osund utveckling på kreditmarknaden".
Flera av de remissinstanser som yttrat sig om förslaget om ett bolånetak har varit kritiska. En av dem är statliga Riksgälden, med chefsekonom Lars Hörngren. Han menar att det viktiga är hur stora hushållens lån är, inte hur stor belåningsgraden är.
- Vi menar att grundproblemet är skuldsättning, inte pantsättning. Det är ett svårt problem att komma åt, och man kommer i princip inte åt det med den här åtgärden, säger Hörngren.
- Några kanske kommer att låna mindre, men andra kommer att låna lika mycket och får då betala mer. Så effekten på konsumentskyddet är i så motto oklar.
- Vi sätter nu en gräns på 85 procent för nya lån. Ett av skälen är att vi haft en oerhört stark utveckling i utlåningen under senare år, som fortsatt stiga genom krisen, säger Martin Andersson, FI:s generaldirektör.
- Det finns också en risk att bankerna använder allt högre belåningsgrader som konkurrensmedel och vi vill undvika att hushåll hamnar i riskzonen. Det här är en reglering som ska skydda de mest utsatta, medan det stora flertalet inte berörs.
Kritiker har hävdat att bolånetaket kan få stora priseffekter på bomarknaden. Men FI delar inte den bedömningen.
- Det kommer att bli en högre räntekostnad. Det är helt klart. Men däremot tror vi att effekterna blir synnerligen begränsade, både ränte- och priseffekter, säger Lars Frisell, FI:s chefsekonom.
Kritik har även riktats mot att taket stänger ute unga hushåll från bostadsmarknaden i storstäder.
- Det är de som påverkas mest. Men det är också dem vi vill skydda. Och bostadsbristen i storstäder avhjälps inte av att belåningsgraderna stiger.
FI räknar också med att branschen kommer ta fram nya försäkringsprodukter till bolånekunder. Och med en försäkring i botten kan bankerna låna ut även till högre belåningsgrader.
Även Mats Torstendahl, chef för SEB:s kontorsrörelse, hör till bolånetakets kritiker.
- Vi förstår vad syftet är, att det inte ska bli en överbelåning eller en bubbla i systemet, och det har vi sympati för. Men vi tycker att det finns andra, bättre vägar att gå.
- Man hade kunnat uppnå samma syfte genom att till exempel införa ett amorteringskrav på bottenlån.
Liksom många andra anser Torstendahl att bolånetaket främst riskerar att drabba förstagångsköpare i storstadsområden, som inte har tillräckligt stora kontantinsatser.
- Det är få förunnat att ha 300 000—400 000 kronor på banken, konstaterar han.
- Det finns också all anledning att vara bekymrad över att det kan växa fram en kreditmarknad som riktar sig till den här typen av kunder, där man lånar ut det här som blancokredit i stället.