Branschorganisationen Mäklarsamfundet har frågat fastighetsmäklare hur de märkt av bolånetakets effekter på bostadsmarknaden och konsumenterna. Bolånetaket innebär att bankerna inte ger bolån på mer än 85 procent av bostadens marknadsvärde.

Åtta av tio fastighetsmäklare anser att effekterna av bolånetaket varit påtagliga.

Förstagångsköpare och ekonomiskt svaga grupper har drabbats hårdast. Särskilt de som bor i regioner med lägre tillväxt och som saknar föräldrar som kan belåna egna bostäder och hjälpa till med kontantinsatsen.

Läs mer: Allt större lån trots bolånetak

– En långsiktigt negativ effekt är att det också blir svårare att röra sig till tillväxtorter. Det blir en inlåsningseffekt, säger Ingrid Eiken, vd för Mäklarsamfundet.

Ett av skälen till att bolånetaket infördes var ökad oro för hushållens skuldsättning. Och 80 procent av mäklarna har noterat att det blivit vanligare att bostadsköpare får avslag på lån av bankerna. 30 procent av mäklarna har också noterat att bostadsköpare väljer dyrare lån för att finansiera sitt bostadsköp.

24 procent lånar av familjen eller tar ett blancolån för att finansiera kontantinsatsen enligt en undersökning som Mäklarsamfundet gjort tillsammans med Skanska.

– Det innebär att de som har svårast att få ihop till kontantinsatsen tvingas ta dyrare lån och alltså får en högre skuldsättning.

– Grundproblemet är att det byggs för litet och att det behövs en bättre mix av bostäder, fler hyresrätter. Och sparandet måste stimuleras. Det är otroligt viktigt med en tydligare sparkultur och amorteringar på lånen, säger Eiken.

I början av mars kommer Finansinspektionen med en större analys av svenskarnas bolån, baserat på omkring 20.000 lån. Rapporten kommer att utgöra underlag för om det krävs mer än det bolånetak på 85 procent som finns i dag.

En annan tydlig effekt är att renoveringsobjekt har blivit svårsålda. Folk har inte råd att både betala kontantinsats och renovera.