Enligt Mäklarsamfundet tycks det så kallade bolånetaket avskräcka en hel del unga från att köpa bostad.

– Vissa grupper har helt försvunnit från visningarna, som unga förstagångsköpare eller personer med kort kredithistorik, i och med att de tror att det är kört för dem att få lån, säger Claudia Wörmann, analysansvarig på Mäklarsamfundet.

Bolånetaket ställer krav på att den som köper en bostad ska kunna lägga in 15 procent av bostadens värde som kontantinsats. Det infördes i oktober 2010.

– Bolånekunder under 25 år har i stort sett försvunnit. Många väljer att spara längre eller skjuta på köpet, säger Michael Skytt, bolånechef på Nordea.

Effekten av bolånetaket har bland annat blivit att det är väldigt få bolånekunder som lånar mer än 85 procent, enligt Skytt. Detta trots att banken exempelvis erbjuder blancolån på fem procent för att komma upp till 90 procent av lånesumman. Undantaget är unga par, ofta universitetsutbildade med höga inkomster, som i vissa fall tar blancolån när de inte har möjlighet att gå in med hela insatsen. Men många tar då extra försäkringar för att skydda sig för inkomstbortfall vid arbetslöshet, enligt Skytt.

En annan effekt av bolånetaket är, enligt flera banker, att det har blivit vanligare att föräldrar går in som medfinansiärer genom att låna ut till kontantinsatsen eller att stå med som låntagare.

Men att unga just nu tycks stängas ute från bostadsmarknaden behöver inte vara negativt, anser Bengt Hansson, marknadsanalytiker på Statens bostadskreditnämnd.

– Jag tycker inte att man kan säga att bolånetaket bara är negativt för de unga. Det är bubblan som är problemet. Det bästa för unga på sikt är nog att priserna på bostäder kommer ner.

Enligt Bengt Hansson är det smart att inte skuldsätta sig så mycket i det här läget.

– Har man möjlighet att vänta ett tag eller bo mindre är det bra. Anpassningen mot lägre bostadspriser har precis börjat och bostadspriserna kommer att gå ner ytterligare. Det kommer sannolikt att ta flera år innan det är avslutat.