När inflationen räknats bort har bönderna sedan 1930 fått mindre betalt för sitt vete och sina slaktsvin. Mjölken har fallit mindre – och konsumenternas pris för mjölken har tvärtom ökat.
Jordbruksverket har räknat fram böndernas betalning för vete och svin 1930–2009 och räknat om i 2009 års penningvärde. Vetet har fallit från cirka fem kronor per kilo till drygt en krona. Hektopriset för slaktsvin har fallit med cirka två kronor, till en och femtio.
Vad gäller mjölken har böndernas kilopris 1940–2009 minskat ungefär en och femtio, till knappt tre kronor.
Jordbruksverket förklarar prisutvecklingen till stor del med övergång till stordrift och med produktivitetsökningar som följd.
Konsumenternas kilopris för mjölken, återigen med inflationen borträknad och omräknat i 2009 års penningvärde, har 1930–2009 gått från knappt sex till cirka åtta kronor. Mjölken var som dyrast i början av 1970-talet med en topp på cirka nio kronor och femtio öre.
Jordbruksverket anser att skillnaden i utveckling för konsument- och bondepriserna är intressanta och ska återkomma till frågan i en analys av konkurrensförhållandena inom industrin och handeln som verket gör tillsammans med Konkurrensverket.