Schibsteds inhopp och försök att kapa åt sig en dominerande ställning i de båda bolagen var ett rött skynke för Bonnier, som är stor-
ägare i de båda bolagen; i MTV 3 genom att vara störste ägare i bolagets ägare, Alma Media.
Bonnier hade själva planer på en nordisk tv-plattform, ett samarbete mellan kommersiella kanaler.
- Själva idén med detta började för kanske ett år sedan, långt innan Schibsted var inne, säger Bengt Braun i den första stora intervjun han ger för svensk press på flera år.
En rad alternativ skissades parallellt - allt från att bygga plattformen enbart med TV 4 som bas, till att köpa hela Alma Media.
Men Schibsted köpte in sig stort i TV 4 och det såg ut att stoppa Bonniers. Fick Schibsted kontrollen över Alma Media skulle de också få kontrollen över TV 4.
- När det gäller Alma Media jobbade vi också efter flera linjer. En av dessa var att lägga ett bud på hela Alma. Vi ordnade snabbt fram finansiering för detta, bankerna ställde upp, säger Braun.
Till sist fastnade dock Bonnierledningen för alternativet att köpa loss tv-delen. Broadcasting, från Alma och i samma veva sälja sina aktier i det som var kvar av den finländska mediekoncernen.
Bonniers skulle visserligen släppa ifrån sig inflytandet över de 35 finska dagstidningar som Alma äger, men i stället få full kontroll över MTV 3. Upplägget var också ekonomiskt intressant. Bonnier har fått loss över 1,5 miljarder kronor på affären.
- Kunde vi i samband med att vi köpte Broadcasting hitta ett sätt att sälja våra Alma-aktier, då skulle vi få igen på gungorna vad vi förlorade på karusellen. Ett bra bud på Broadcasting skulle ju slå igenom i priset på Alma-aktierna också.
- De finländska ägarna var väldigt positiva till detta, därför att det skulle göra det möjligt för dem att hålla samman dagstidningsgruppen i Finland, tillägger Braun.
Det senare var viktigt eftersom Schibsted, till finländarnas stora förtrytelse, sagt att de tänkte splittra och sälja tidningsgruppen, om de fick köpa Alma.
Det var ett väldigt starkt intresse från finländarna - att hålla ihop tidningarna?
- Ja.
Hade ni kommit fram till ett liknande upplägg, utan Schibsteds inhopp?
- Det vet man aldrig, men det är inte uteslutet.
Men det hade inte gått så fort, utan Schibsted?
- Nej, nej, det hade det inte. Det kan vi ju tacka dem för.
Bonniers genomförde affären tillsammans med Proventus, något som väckt misstankar om att Proventus är Bonniers bulvan.
När fick du för första gången veta att Proventus hade ett så stort media- och tv-intresse?
- Jag vet inte, jag känner inte dem sedan tidigare. Men att de är intresserade är inte konstigt. Det var ju ingen hemlighet i de finansiella kretsarna att man (mediekoncernen) tittade på en nordisk tv-struktur.
Varför köpte ni inte Broadcasting själva? Var det för politiskt känsligt?
- Det finns flera aspekter på det. En kan naturligtvis vara en politisk bedömning. En annan är att om man har en riktigt ambitiös vision om att i framtiden få till stånd en nordisk tv-strkutur, så är det kanske inte möjligt att vi kan finansiera en sådan själva till hundra procent.
Ni tänkte aldrig att ni skulle få en nordisk struktur tillsammans med norrmännen?
- Jodå, det har funnits med. I våra planer som vi skissade för ett år sedan hade vi alternativ som inkluderar norska TV 2. Men i första hand tyckte vi att det var bra att börja med Sverige och Finland.
Han säger också att han inte känner Proventus huvudägare, Robert Weil.
- Vad jag vet har inte heller Carl-Johan (Bonnier) varit hemma hos Robert Weil och än mindre har jag varit det.
Bonniers fick nyligen nej från konkurrensmyndigheterna i sitt försök att köpa biografkedjan Sandrews. Det var inte förvånande eftersom en genomförd affär hade gett Bonniers monopol på den svenska biomarknaden.
Varför försökte ni ens? Borde ni inte ha insett att det aldrig skulle gå?
- Jo, kanske skulle vi ha gjort det, säger Braun och ser lite generad ut.
Var det en går-det-så-går-det-affär?
- Nja, inte riktigt så slarvigt. Vi insåg att det skulle bli en debatt. Men vi tog inte initiativet. Sandrews har haft det jobbigt och de tog kontakt.
- Vår första reaktion var att det inte kommer att fungera - av konkurrensskäl. Men Sandrews hade en annan uppfattning och menade att det inte borde vara något problem. De har hävdat att det inte har funnits något alternativ till affären än nedläggning.
Bengt Braun spår att det som kommer att ta det mesta av hans tid under det kommande året är koncernens dagstidningar. Särskilt DN går knackigt.
Hur länge får DN gå med förlust?
- Det är klart att det inte är tillfredsställande att ekonomin ser ut som den gör. Nu finns det en plan för DN som ska se till att vi mot slutet av det här året kommer in i en situation där vi inte förlorar pengar och där vi nästa år tjänar pengar. Den planen följer man.
Men det blir förlust för helåret?
- Det är möjligt. Men det beror på hur saker utvecklas - framför allt på annonssidan, kostnadssidan har vi mer grepp om. Det känns som att DN är på rätt väg.
Bengt Braun tror ändå på dagstidningens framtid. Han hävdar att läsandet ökar. I Stockholm finns de båda gratistidningarna Metro och Bonnierägda Stockholms City, med runt en halv miljon läsare vardera. Ändå ökar DN sin upplaga och Svenska Dagbladet håller sin.
När ska Stockholm City gå ihop, ekonomiskt?
- Nästa år.
Bengt Braun tror att det, trots framgångarna för gratistidningarna, ändå kommer att finnas plats för betalda tidningar. Han pekar på kvällstidningarna som exempel.
- Vem hade för några år sedan vågat tro att kvällstidningarna skulle komma tillbaka som de har gjort? Och de påverkas i allra högsta grad av gratistidningar.
Affärstidningen Dagens Industris expanison utomlands kommer också att fortsätta.
- Jag skulle tro att innan det här året är över så går vi åtminstone in i en marknad till. Styrelsen ska ta ställning till ett förslag i morgon (i dag, onsdag). Vi har en lista över ett antal nya länder som vi är intresserade av.
De länderna ligger österut?
- Ja, det kan man säga.
Under den halvannan timme som DN träffar Bengt Braun går han igenom många områden, oftast med stor öppenhet. Men det finns ett undantag - Skandia.
Under sin tid som vice ordförande i Skandia togs beslut om de kritiserade bonusprogram som i efterhand visade sig ha gett ledningen väldigt mycket pengar. Dåvarande Skandiaordföranden Lars Ramqvist gjorde i början av året en förlikning med bolaget. Hur ser du på den?
- Jag vill, som jag sagt tidigare, inte kommentera pågående skeenden i Skandia. Det pågår rättsliga processer av olika slag, säger Bengt Braun.
Men är det något du ångrar från din tid i styrelsen?
- Den frågan ställer man sig i alla sammanhang. Det är lättare att hitta svaret när man har facit i hand.
Kommer du någonsin att ge din version av vad som hände?
- Kanske.
Ångrar du att du sa ja till att återkomma till Skandias styrelse och bli ordförande (april 2003 - december 2003)?
- Nej, man ska inte ångra sig.