Industrin har sparat runt 5 miljarder kronor på lönesänkningarna i krisavtalen. Men när konjunkturen vänder blir det krav på kompensation.
- Många har skrivit in i sina krisuppgörelser hur de ska bli kompenserade när det vänder, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
- Det kan till exempel handla om någon form av bonus. Det är klart att många känner att här ställer vi upp, fortsätter han.
Enligt den största arbetsgivarorganisationen i industrin, Teknikföretagen, har lönekostnaderna sänkts med runt 3 miljarder kronor, eller totalt sett med två procent för hela branschen. Detta med hjälp av krisavtalen som medger 20 procent lägre lön och arbetstid för krisande verkstadsföretag.
Inklusive övriga branscher i industrin som tecknat krisavtal med facken är runt 100.000 anställda berörda. Det skulle motsvara totalt 5 till 6 miljarder kronor i sänkta lönekostnader, enligt TT:s genomgång.
Med tjänstemannafacken Unionen och Sveriges Ingenjörer behövdes aldrig någon central överenskommelse, eftersom facken tvingades konstatera att kollektivavtalen redan medgav lokala lönesänkningar i kombination med sänkt arbetstid. Den luckan funderar nu Unionen på att täppa till i kommande lönerörelse.
- Det är en fråga som vi kommer att lyfta. Det är en diskussion som förs, säger Niklas Hjert.
Från IF Metalls sida vill man däremot inte ha en kompensationsdebatt bland medlemmarna i lönerörelsen, i alla fall inte på huvudkontoret. Avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä tänker inte driva den linjen gentemot arbetsgivarna, som tack för att facken hjälpt företagen att sänka kostnaderna.
Han pekar i stället på de fördelar som krisavtalet medfört. Förutom att minst 10 000 fått behålla jobbet i utbyte kommer bland annat löneavtalet för 2009 att ge mer än vad det under normala omständigheter hade gjort. Medlemmarna kommer nu att få ut hela den garanterade löneglidningen på 0,8 procent extra, enligt Säikkälä. Det som händer är alltså att en större löneökning kommer, fastän senare.
Dessutom hade alla de varsel som hade verkställts utan krisavtalet på många håll medfört att skift och därmed lönetillägg hade försvunnit för dem som blivit kvar.
- Då hade man ändå förlorat 2 000 till 4 000 kronor i månaden, säger Säikkälä.