Nedgången i USA:s ekonomi har inte nått slutet. BNP-tillväxten var visserligen hygglig under första halvåret: en ökning med 2,2 procent. Men detta var delvis en följd av tillfälliga skatterabatter som skulle förmå hushållen att konsumera, delvis av en nedtryckt dollarkurs som stöttade exporten.
Nu gäller detta inte längre. Skatterabatterna har upphört och dollarn stiger mot euron och andra valutor. Den stigande inflationen tvingar dessutom fram räntehöjningar. Åter ser konjunkturutsikterna sämre ut.
Finanskrisen i USA rusar vidare, samtidigt som raset i bostadspriserna fortsätter. I sommar har bolånegiganterna Fannie Mae och Freddie Mac hamnat i svårigheter, vilket tvingade finansdepartementet och centralbanken Federal Reserve till en gemensam nödinsats. Indy Mac, ett stort bolåneinstitut i Kalifornien, kom sedan på fallrepet och fick tas över av federala myndigheter.
Misstron på finansmarknaderna är fortfarande stor, vilket markeras av det stora gapet mellan Federal Reserves styrränta och olika marknadsräntor. Priserna på bostäder sjunker alltjämt, vilket gör att banker och bolåneinstitut riskerar fler smällar.
Hushållen håller tillbaka konsumtionen för att spara ihop till en behövlig buffert.
Gradvis slår finanskrisen alltmer mot produktion och sysselsättning. Följderna kommer att märkas i flera år, även när konjunkturen vänder uppåt.
Förloppet i Europa ser delvis annorlunda ut. Hit kom finanskrisen tidigt, till följd av europeiska bankers placeringar i amerikanska bostadspapper som tappade värdet. Däremot tog det längre tid innan konjunkturen vände nedåt och bostadspriserna började vika.
Denna sommar har dock lågkonjunkturen nått flera av de stora euroländerna, däribland Tyskland där ekonomin dessförinnan gick ganska bra. I Storbritannien har tillväxten fått ett markant slut och i några europeiska länder, däribland Danmark, krymper produktionen. Dämpad export till USA spelar viss roll, men en sviktande europeisk hemmamarknad är ändå främsta orsaken. Alltför hög inflation har drivit upp ränteläget, vilket pressar ekonomin. Även i Europa faller bostadspriserna, vilket hushållen möter med ökat sparande.
Prisfallet i Europa har inte gått lika långt som i USA. I nuläget är det åtskilliga europeiska länder, bland dem Sverige, där bostadspriserna är mer övervärderade än de amerikanska, enligt en beräkning från Internationella valutafonden, IMF.
Faran för ytterligare prisnedgång på bostäder ser därmed ut att vara större i Europa, även om korrigeringen inte behöver bli lika drastisk på alla håll. Riskerna ökar ändå för kriser i finanssektorn, liksom för att den pågående konjunkturnedgången ska fördjupas.
Sverige tycks än så länge kunna klara sig något bättre än de flesta euroländer. En hel del svenska industriföretag, med inriktning på globala marknader, känner fortfarande medvind. Starka offentliga finanser gör att det finns ett utrymme att stötta konjunkturen, främst genom skattesänkningar, vilket saknas på många andra håll.
Ändå blir det kännbart även här med svagare exportutveckling och en avmattad inhemsk ekonomi, när inflation och höga räntor gröper ur hushållens köpkraft. En kraftig nedgång i de svenska bostadspriserna skulle göra situationen betydligt svårare, särskilt om den kombineras med en ökning av arbetslösheten.
Det finns olika meningar om hur djup den svenska konjunkturnedgången blir. I sin nya prognos räknar Swedbank med en BNP-ökning på 1,8 procent i år och 1,7 procent under nästa år - och då även en viss minskning i sysselsättningen.
Tidigare i veckan kom Sven-Arne Svensson vid Erik Penser Fondkommission med den mer optimistiska bedömingen att BNP-ökningen blir 2,2 procent under 2008 och 2,4 procent under 2009.
I båda fallen betyder dock detta att Sverige har chansen att klara sig jämförelsevis väl, även när ekonomin tappar tempo. Men som vanligt är osäkerheten stor. Det enda man bestämt vet är att inga prognoser helt slår in, eftersom verkligheten är i ständig rörelse.