Finansministern säger också att det brådskar med en lösning av skuldkrisen i Europa. Senast i slutet av oktober måste det finnas ett EU-paket klart.
Anders Borg har på senare tid kritiserat bankerna. Efter hårda ord från Borg backade till exempel Swedbank från ett återköp som hade gynnat ägarna men som hade tärt på bankens kapital.
– Jag har skällt en del på de svenska bankerna. Det tror jag de är väldigt glada för nu, säger Borg.
Anledningen är att den europeiska skuld- och bankkrisen fördjupas dag för dag. Det gäller för bankerna att ha gott om eget kapital för att ha styrka nog att klara kommande förluster.
Nu är de svenska bankerna starka, väldigt starka till och med i ett europeiskt perspektiv. Anders Borg håller med om det, men menar ändå att de måste stärka sin kapitalbas – ha mer egna pengar helt enkelt.
– Inte just nu, men på sikt så tror jag det, säger Borg.
Leder inte det till att svenska bolåntagare får betala mer?
– Det är inte säkert. Bankerna kan ha lägre avkastningskrav på sig, svarar Borg.
I sin senaste kvartalsrapport skriver Nordeas koncernchef Christian Clausen att målet är att banken ska ha en avkastning på eget kapital på 15 procent. Det är uppenbart att finansministern tycker att det är väl saftigt.
– Det är högt, väldigt högt, säger han.
Men trots att han vill se återhållsamhet med utdelningar och återköp, har Borg inga planer på att hota med lagstiftning. Han tror att bankledningarna av ren självbevarelsedrift kommer att inse att de måste ligga lågt; att det är för riskabelt att dela ut stora summor mitt under en brinnande bankkris.
Anders Borg anser att det brådskar med en lösning på den europeiska krisen. Till slutet av denna månad måste ett paket finnas på plats. Hit hör en stärkning av krisfonden ESFS och att Greklands skuldproblem löses än gång för alla.
Det senare betyder en rejäl nedskrivning av den grekiska statsskulden. Tidigare uppskattningar på 25 procent räcker inte, enligt Borg, som säger att nedskrivningen måste bli ”betydligt” större än så.
Det måste också finnas ett regelverk för hur länder ska övervaka bankerna och garantera deras verksamhet.
Slutligen måste det till någon form av politisk samordning inom EU för att hantera krisen.
Det finns olika beräkningar för hur mycket Europas banker behöver för att klara av krisens effekter, men Internationella valutafonden tror att det kan handla om 200 miljarder euro, cirka 1.900 miljarder kronor.
De flesta banker klarar att skaffa mer kapital genom finansmarknaden, men för en del måste staterna gå in. I en debattartikel i inflytelserika Financial Times, skriven tillsammans med Carl Bildt, hänvisar Borg till de svenska erfarenheterna från krisen i början av 1990-talet. De ställer ett antal krav för att statligt stöd ska ges, bland annat att skattebetalarna tar över bankerna på marknadsmässiga villkor, vilket ger dem en chans att ta igen kostnaden när banken väl är räddad.
Dessutom ska staterna bestämma över utdelningar, löner och bonusar.
– Det var fullständigt förödande för trovärdigheten när de amerikanska skattebetalarna räddade deras banker – och dessa sedan fortsatte att betala ut jättelika bonusar, påminner Borg.