En bärande del i den borgerliga jobbpolitiken har varit att sänka inkomstskatterna, och trots att budskapet nu är att inte lova några stora skattesänkningar under kommande mandatperiod är det ingen tvekan om vart finansministern strävar.
– Så länge vi kan överblicka kommer minskad beskattning av låg- och medelinkomsttagare att vara väldigt prioriterat när det handlar om att öka sysselsättningen. Jag tror att det är väldigt viktigt att sänka skatten, men det får aldrig ske till priset av att vi får oordning i svensk ekonomi. Så jag vill inte ge intrycket av att vi kan lova breda eller omfattande skattesänkningar under nästa mandatperiod.
Det är på många sätt ett typiskt uttalande från Anders Borg. Han pekar ut en riktning, men villkorar genast sina ambitioner med att ordning i de offentliga finanserna är överordnat alla förslag. Det är både hängslen och livrem i varje situation.
– Vi har haft för höga skatter på arbetsinkomster historiskt sett och det bör man korrigera. Men det får tas i den takt vi har möjligheter till.
Regeringspartierna har i sitt valmanifest föreslagit ett femte jobbskatteavdrag och dessutom höjd brytpunkt för statlig skatt. Men båda förslagen är så kallade reformambitioner som bara genomförs om ekonomin tillåter. Därför avfärdar Anders Borg oppositionens antydningar om att han planerar för större skattesänkningar än han vill säga.
– Vi har varit väldigt öppna med hur vi gör avvägningarna. Har man inte överskott finns det inget utrymme för stora skattesänkningar.
Att sänka restaurangmomsen är också än så länge bara en ambition. Men det är en ambition där finansministern ser betydande vinster eftersom det är riktat till en tjänst som man antingen kan göra själv eller köpa på marknaden. Han drar direkta paralleller till rut- och rotavdragen, som också riktar sig till privata hushåll.
– Det är olika sätt att minska skadeverkningarna av väldigt höga skattekilar på arbete. Det är ännu ett sätt att anpassa ett högskattevälfärdssamhälle till att också klara av hög sysselsättningsnivå i servicesektorn.
Men Anders Borg vore inte den regeringsföreträdare han är om han inte så här i valrörelsens slutskede också försvarade välfärden.
Visst har vi världens högsta sociala utgifter, säger han, men vill vi ha en trygg välfärd så måste det få kosta i form av ett högt skattetryck. Han gör också de utlovade skattesänkningarna för pensionärer till en välfärdsfråga.
Det kanske inte ger några jobb men garanterar pensionärerna en bättre levnadsstandard och större frihet att styra över sina liv, argumenterar han.
Men när Anders Borg redogör för de tre övergripande prioriteringar som styr regeringens inriktning handlar det inte om detta, utan i stället om ansvar för ekonomin, arbetslinjen och återupprättande av kunskapen i skolan.
I det valmanifest som allianspartierna lagt fram finns redan stora satsningar på utbildningssektorn, men Anders Borg öppnar för att det kan komma mer om de borgerliga vinner valet.
– Det finns starka skäl för att titta på mer resurser till ett större kunskapsinslag i förskolan. En bra förskola bidrar till jämställdhet och att motverka de klyftor vi har i samhället, till exempel på grund av bristande utbildningsbakgrund, säger Anders Borg som räknar med att det blir en sådan diskussion i kommande budgetprocesser.
De frågor som regeringen haft jobbigast med under mandatperioden är debatten om nivåerna i a-kassan och förändringarna av sjukförsäkringssystemet.
Anders Borg tror inte att det behövs några ytterligare breda åtstramningar av trygghetssystemen.
– Vi ska nu vårda systemen så att en del av de kantigheter vi ser kan slipas av i takt med att de här förändringarna sätter sig. Det är klart att bredare reformer som omfattar 100.000-tals människor är komplicerade processer. Enskilda människor upplever kantigheter och det får man ha respekt för, säger Anders Borg utan att vilja ge några exempel på vad det är han syftar på. De frågorna hänvisar han till Socialförsäkringsutredningens pågående arbete.
Även i detta valmanifest vill de borgerliga genomföra ett system med obligatorisk a-kassa. Det senaste försöket misslyckades eftersom det förslag som lades fram bedömdes ge för höga avgifter.
– En obligatorisk a-kassa får inte ske till priset av kraftigt höjda avgifter som gör att människor som är på väg in på arbetsmarknaden får sämre ekonomiska drivkrafter.
I sina beräkningar av utrymmet för vallöften har finansdepartementet valt att göra en försiktig bedömning av hur mycket pengar det finns att spendera. Enligt Anders Borg är osäkerheten i omvärlden fortfarande så stor att det inte går att göra några tvärsäkra prognoser.
– Riskerna är fortfarande på nedåtsidan. Början på hösten har visserligen varit något lugnare än jag befarade. Men vi har ett antal riskmoment kvar, som de offentliga finanserna och banksystemen i Sydeuropa.