– Läget i framför allt Grekland och Italien är ju väldigt besvärligt och det har vida implikationer för de europeiska ekonomierna. Vad vi har sett är närmast farsartat beteende från politiker som har fått väldigt tragiska konsekvenser när det gäller trovärdigheten för den ekonomiska politiken, sade Borg efteråt.

– Nu har vi fått signaler om att man ändrar sig och börjar röra sig i rätt riktning. Det är självklart att det krävs fler åtgärder, när vi får rapporter om att underskotten i Grekland ligger väsentligt mycket högre än vad man tidigare planerat.

– Och det är också alldeles uppenbart att den italienska regeringen måste återkomma med förslag som gör att det återskapas en trovärdighet.

– Vi delar Valutafondens oro, därför att osäkerheten kring statsobligationer gör att vi får en osäkerhet i det europeiska banksystemet, som bäst skulle stillas av att man får en förstärkning på rekapitaliseringen. Det är en förutsättning för att återskapa stabiliteten i Europa, sade Anders Borg.

Sveriges regering beslöt i november i fjol att delta i stödprogrammet till Irland med ett lånelöfte om 600 miljoner euro (cirka 5,3 miljarder kronor). Beslutet att faktiskt göra utbetalningen av lån till Irland ska dock godkännas i riksdagen.

På finansdepartementet i Stockholm planeras nu för en utbetalning någon gång 2012—2013 efter en godkänd proposition i frågan i början av nästa år.

– Vi deltar i den mån det behövs. Det går ju lite bättre för Irland nu, säger Erik Eldhagen, ansvarig för handläggningen av frågan på finansdepartementet.

Tecken på att det börjar gå åt rätt håll i Irland är fler än bara EU:s och IMF:s positiva rapporter, enligt Eldhagen.

– Till och med privata investerare är åter beredda att köpa aktier i irländska banker, vilket är ett styrketecken. Och när det gäller offentliga finanser överträffar de nu sina mål, säger han.

Den snabba återhämtningen bygger enligt Eldhagen på att Irland är "en liten, öppen ekonomi", som gör att de kan exportera sig ur krisen.