Trots hårt politiskt tryck väljer en majoritet av storbolagen på börsen att höja utdelningen till sina ägare.
Allt tyder på att utdelningarna med råge kommer att överstiga 100 miljarder kronor.
Finansminister Anders Borg (M) var redan i november ute och uppmanade börsbolagen att vara återhållsamma med utdelningarna, mot bakgrund av den ekonomiska krisen.
Han har svårt att förstå hur en del av de utdelande bolagen kan motivera utdelning.
– I grund och botten vill vi ha företag som har utdelningar och vi vill att det ska ske samtidigt som de nyinvesterar, anställer och växer. Vi vill inte se att de drar ned, säger upp och delar ut pengar samtidigt, säger Borg.
Men när två tredjedelar av storbolagen på Stockholmsbörsen nu har presenterat sina bokslutsrapporter för 2009, står det klart att 19 av 36 bolag tänker höja utdelningen.
Ytterligare åtta bolag lämnar den oförändrad, trots att vinsterna generellt föll rejält under helåret 2009.
Totalt planerar de 36 företagen att dela ut drygt 77 miljarder kronor till sina ägare, jämfört med 74 miljarder i fjol.
Men en tredjedel av storbolagen har ännu inte offentliggjort sina utdelningsförslag.
Till summan ska också läggas utdelningarna från alla små och medelstora börsbolag.
Det betyder att de samlade utdelningarna med all sannolikhet, för femte året i rad, kommer att överstiga 100 miljarder kronor.
Ett av de bolag som delar ut allra mest är Telia Sonera, som till drygt 37 procent ägs av svenska staten. Teliastyrelsen föreslår att 10,1 miljarder kronor överförs till ägarna, jämfört med 8,1 miljarder i fjol.
Likaledes delstatliga Nordea höjer utdelningen kraftigt till omkring tio miljarder kronor. Så sent som i fjol tog bankkoncernen in cirka 27 miljarder genom en nyemission, varav staten stod för fem miljarder.
Hur ser du på att Telia och Nordea finns bland dem som delar ut mest?
– I något fall handlar det ju om att de har lönsamhet som motiverar det, men man måste föra en diskussion om det, säger Borg och fortsätter:
– Vi har inte satt ned fötterna inför bolagsstämman, men vi har varit fortsatt tydliga i kontakterna med dem att när det gäller styrelsearvoden, bonusar och utdelningar bör de vara återhållsamma. Vi anser att utdelningarna bör vara begränsade.
Även SEB, som har drabbats mycket hårdare av krisen än Nordea, gjorde en omfattande nyemission i fjol. Men det hindrar inte styrelsen från att föreslå en utdelning på 2,2 miljarder kronor.
Höjd utdelning har även föreslagits från flera bolag — däribland Ericsson, Electrolux och SCA — som har gjort stora personalneddragningar, vilket har stuckit särskilt mycket i fackens ögon.
Men ser man till bolagens finansiella ställning finns det fog för miljardutdelningarna, anser Esbjörn Lundevall, chef för aktieanalys på SEB.
– Bolagen har generellt sett kunnat parera de sämre tiderna extremt bra. Kostnaderna har sänkts radikalt och marginalerna har hållits uppe, säger Lundevall, som även pekar på att möjligheterna till lånefinansiering har förbättrats avsevärt.