Förslaget, som gick ut på remiss för två veckor sedan, var tänkt som en kompromiss. Det skulle klargöra rättsläget och höja skatten på utdelningar från riskkapitalfonder.

Riskkapitalbranschen har ställt upp på noterna, trots påstådda skattehöjningar på 100 miljoner kronor per år. Men i riksdagen ser det ut att bli tvärstopp. Enligt Dagens Industri är det just nu bara Moderaterna och Folkpartiet i riksdagen som ställer upp.

En av de mest högljudda kritikerna är Magdalena Andersson, Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson.

– Det är en ganska exklusiv skara riskkapitalister som med det här förslaget skulle få en egen gräddfil i skattelagstiftningen, säger hon.

Hon anklagar dessutom Borg för att beskriva förslaget som en skattehöjning ha "satt sig i knät på riskkapitalisterna".

Hans Lindberg, statssekreterare på finansdepartementet, öppnar på onsdagen för att Borg kan dra tillbaka förslaget.

– Det vi kommer att göra nu är att lysa igenom förslaget och skulle det visa sig att det inte får önskvärd effekt, det vill säga ett väsentligt högre skatteuttag, då får vi arbeta om förslaget eller lägga det på is framöver, säger han.

Två tvister mellan Skatteverket och riskkapitalister, med miljardbelopp på spel, har överklagats till förvaltningsdomstolen. Tvisterna befaras ta många år att lösa och anses i branschen skapa stor osäkerhet kring vad som gäller.

Skatteverket kräver en 57-procentig beskattning på det som riskkapitalisterna har plockat ut ur fonderna, då de ser det som arvode för utfört arbete.

Borgs så kallade kompromiss skulle innebära en 57-procentig beskattning på utdelningar upp till 5 miljoner kronor per år. Allt utöver det skulle beskattas som inkomst av kapital, alltså med 30 procent.

– Vi skulle hamna bland de länder som har bland det högsta skatteuttaget, tillsammans med Danmark och Nederländerna, säger Lindberg.

Liksom Riskkapitalföreningens vd Marie Reinius framhåller han dessutom att utdelningar till riskkapitalister i decennier har beskattats som inkomst av kapital.