De gigantiska statsskulderna för flera EU-länder har gjort att marknadsvärdet på statsobligationer mer än halverats för en del länder, och därmed framstår flera banker med stora lån till dessa länder som mycket svaga.

Nu måste vi skapa någon typ av brandvägg som gör att det inte sprider sig till fler medlemsstater, och någon typ av "back stop" som gör att banksektorn kan hantera situationen.

Det handlar i praktiken om att regeringarna ställer upp med garantier för utsatta banker, och att EU:s räddningsfond får tillräckligt med resurser för att kunna stödja krisländer.

Anders Borg ser den akuta krisen för Dexia som ett talande exempel på krisläget.

Nu måste de ansvariga länderna säkra att man uppnår stabilitet.

Det mest akuta problemet är att en rad europeiska banker har stora lån till Grekland. De senaste ekonomiska siffrorna visar att landet inte klarar sina åtaganden, enligt Anders Borg. Sverige är inte med bland euroländerna som lånat ut pengar till Grekland, men som medlemsland i Internationella valutafonden, IMF, kan Borg ändå hävda att det är en angelägenhet för svenska regeringen

Utgångspunkten för IMF:s deltagande i den här typen av program är att man har skulduthållighet, säger Borg och pekar på de senaste prognoserna om 160-170 procents statsskuld som ett bevis för att Grekland är "off track".

Bankerna har gått med på att skriva ner sina lån till Grekland med 21 procent i en uppgörelse i somras. Men euroländerna diskuterar nu att pressa fram en betydligt större nedskrivning. Anders Borg verkar hålla med:

Skuldnivån i Grekland är mycket högre än vad vi trodde när diskussionerna förts tidigare. Det är svårt att värja sig från logiken i att den privata sektorn bör medverka när man har så hög skuldnivå som vi nu ser.