Sverige och övriga icke euroländer kan erbjudas en plats vid bordet på Eurotoppmöten. Det är ett av lockbetena för att få så många som möjligt att ansluta sig till EU:s nya finanspakt. Finansminister Anders Borg hoppas att det ska få Socialdemokraterna att säga ja till svenskt medlemskap.
EU-ländernas finansministrar förhandlade om regelverket för den finanspolitiska pakten till midnatt på måndagskvällen och fortsatte sedan mötet på tisdagen.
I det senaste kompromissförslaget, som DN tagit del av, har det skrivits in att samtliga länder som går med i pakten ska inbjudas till minst ett Eurotoppmöte varje år. Dessutom ska medlemsländernas riksdagar få en utökad information med särskilda möten med ordförandena i finansutskotten och EU-parlamentet.
– Det finns en stor förståelse för de synpunkter som Sverige och andra icke euroländer har framfört. Jag fick mycket bred uppbackning på mitt inlägg. Det finns ett starkt tryck att det ska bli öppnare, säger Anders Borg.
I regelverket för finanspakten har de svenska förhandlarna fått in tydliga skrivningar om att de skärpta budgetreglerna enbart gäller för euroländerna. Regeringen hoppas att det ska underlätta för Socialdemokraterna att säga ja och därmed få en riksdagsmajoritet för att Sverige ska gå med.
– Vi har bra samtal i riksdagen och jag tror Socialdemokraterna är beredda att ta ansvar, säger Borg.
– Om det bara blir ett eller två länder som inte går med i pakten är det helt avgörande att Sverige är med där viktiga diskussioner förs om finanspolitik och frihandel. Det vore konstigt om vi ersatte den svenska flaggan med en tom stol.
Det är Tyskland som drivit på för att så många icke euroländer som möjligt ska komma med i finanspakten, medan Frankrike är skeptiskt till att släppa in andra än euroländerna. Finansminister François Baroin underströk efter mötet att det avgörs först på toppmötet.
EU:s finansministrar lyckades nå en kompromiss med den finländska regeringen om reglerna för EU:s räddningsfond, ESM. Finlands riksdag har hotat att säga nej eftersom euroländerna inte får någon vetorätt över hur fondens pengar används. Uppgörelsen innebär att euroländerna inte kan besluta att utöka ländernas ekonomiska bidrag till fonden mot något lands vilja.
Räddningsfondens regelverk ska nu godkännas i samtliga länder och vara i gång redan vid halvårsskiftet.
Men flera EU-ledare liksom Internationella valutafondens chef Christine Lagarde trycker på för att utöka ”brandväggen” till skydd för länder som Italien och Spanien mot finansmarknadens spekulationer.
Tyskland har hittills sagt stenhårt nej, men enligt Financial Times är tyska regeringen nu beredd att gå med på utöka brandväggen till 750 miljarder genom att behålla den tillfälliga räddningsfonden EFSF när den nya fonden ESM träder i kraft. I utbyte kräver förbundskansler Angela Merkel att regelverket i finanspakten blir mycket strikt för euroländerna.