Revolterna i Nordafrika och Mellanöstern under våren 2011 ställde Sveriges vapenaffärer i ett nytt ljus. Samma regimer som använde väpnat våld mot sina medborgare och vars fall Sverige nu applåderade var kunder hos den svenska vapenindustrin.
I eftertankens kranka blekhet kunde riksdagen i maj 2011 enas över blockgränsen om att lagen som styr handeln behöver skärpas. Det måste införas ett uttryckligt krav på demokrati för att ett land ska komma ifråga för svensk vapenexport, menade riksdagen.
Sedan dess har ingenting hänt. Bollen ligger hos handelsminister Ewa Björling (M) på utrikesdepartementet – men den har slutat rulla. Ännu finns inte ens några riktlinjer för de utredare som ska förbereda lagförslaget.
– Det är häpnadsväckande att inget har hänt. Jag kan bara tolka det som att frågan är extremt nedprioriterad från Ewa Björlings sida. Det är dåligt skött, säger Anna Ek, ordförande för organisationen Svenska Freds, till DN.se.
– Exporten av krigsmateriel till diktaturer fortsätter ända tills den här lagstiftningen är på plats, säger Ek.
Hon syftar särskilt på odemokratiska länder som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Även Bahrain, där den arabiska våren mötts med öppet våld, kvarstår som svensk kund.
Borgerliga politiker instämmer i kritiken mot Björling. Fredrik Malm (FP) sitter i riksdagens utrikesutskott.
– Det borde definitivt ha hänt mer. Vi borde ha fått se direktiv till utredningen redan i höstas, jag efterlyste dem då, säger Malm till DN.se.
En annan borgerlig riksdagspolitiker som är besviken på regeringen är kristdemokraten Caroline Szyber. Hon har mycket god insyn i de svenska vapenaffärerna, även de sekretessbelagda delarna, eftersom hon sitter i Exportkontrollrådet (se faktaruta härintill).
– Jag som sitter i rådet hade hoppats att demokratikriterierna redan skulle ha kommit på plats, med tanke på det som skett i Nordafrika, säger Szyber till DN.se.
Hon menar att flera av de länder som Sverige i dag exporterar till skulle ha svårt att få godkänt som kunder om kraven på demokrati skärptes.
Socialdemokraterna var, till skillnad från Miljöpartiet och Vänsterpartiet, överens med de borgerliga om att frågan skulle beredas i regeringskansliet. I dag är partiets utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin besviken.
– Vi är inte bara besvikna över att regeringen drar detta i långbänk, vi är förvånade eftersom det här beslutet togs tillsammans med de borgerliga partierna. Man kunde åtminstone kräva att en utredning hade kommit igång, säger Ahlin till DN.se.
Handelsminister Ewa Björling har med hänvisning till tidsbrist valt att endast svara per mejl på frågor från DN.se. Hon betonar att hon välkomnar riksdagens initiativ till en ny lagstiftning. Men när det gäller fortsättningen vill hon inte säga mer än att hennes ”ambition” är att en utredning ska tillsättas under våren.
– Området är komplext, och berör en rad politikområden. Den mer precisa inriktningen, och en mer exakt tidtabell, är två av de saker som fortfarande bereds inom regeringskansliet, skriver Björling i sitt svar till DN.se.