Utvärderingen, som beräknas överlämnas till riksdagen i maj, görs årligen men kommer i år att fokusera extra mycket på ersättningsfrågor.

- Det är ju en fråga som regeringen har prioriterat, att få ner risktagandet både inom den finansiella sektorn och bankväsendet, men också i förvaltandet av dessa enorma pengar som dagens och morgondagens pensionärer har hos de här förvaltarna, säger Odell.

Förra våren förbjöd regeringen rörlig ersättning, bonus, för ledande befattningshavare i statligt ägda verksamheter.

TT:s rundringning till de fem AP-fonder som utgör en buffert i pensionssystemet, de så kallade buffertfonderna, visar att tre av fem fonder har kompenserat för detta genom att i stället höja de fasta lönerna.

I skandalomsusade Sjätte AP-fonden fick ledningsgruppen, förutom vd, ett ersättningslyft motsvarande en månadslön var.

Även om lönehöjningarna ska nagelfaras uttrycker Mats Odell redan nu en viss förståelse för att lönerna ökar. Han pekar på att bonusförbudet bland annat syftar till att minska risktagandet.

- Om det blir en marginell förändring av de löpande kostnaderna så är det väl snarast att betrakta som en försäkringspremie för att inte ta onödiga risker med pensionärernas pengar, säger han.

- Det tycker regeringen är rimligt.

Mats Odell säger även att det i AP-fonderna pågår ett omfattande arbete i syfte att minska kostnaderna. Men i fjol ökade personalkostnaderna med mellan 6 och 15 procent i fyra av fem buffertfonder. Allra mest steg kostnaderna i Sjätte AP-fonden.

Bara Andra AP-fonden redovisar lägre kostnader, vilket bland annat beror på att fonden frös lönerna i fjol, efter börsraset 2008.

I år, när fonden i stället har en mångmiljardvinst i ryggen, kan lönerna komma att höjas. Men det blir inte tal om någon kompensation för fjolårets uteblivna höjning.

- Vi hade ett lönestopp förra året och det är ju inte meningen att vi ska kompensera för det i år. Så jobbar vi inte. Det blir en vanlig lönerevision, säger Andra AP-fondens kommunikationschef Ulrika Danielson.