Den 12 mars gick Vattenfall ut och bekräftade föregående dagars spekulationer: Bolagets högspänningsnät i Tyskland skulle säljas till belgiska Elia och australiska IFM för närmare åtta miljarder kronor. ”Vi är mycket nöjda”, förklarade dåvarande vd Lars G Josefsson.

Vad som inte framkom var att nätet varit betydligt högre värderat i Vattenfalls balansräkning.

I delårsrapporten för första kvartalet har värdet skrivits ned med 5,3 miljarder kronor. Därmed har nettoresultatet, som ligger till grund för utdelningarna till ägaren staten, mer än halverats. Avkastningen på eget kapital har rasat till 6,6 procent, mycket långt under kravnivån på 15 procent över en konjunkturcykel (fem till sju år).

– Det är inte acceptabelt för oss i det långa loppet, och vi kommer att lägga mycket kraft på att vända den här trenden, förklarade norrmannen Öystein Löseth, som numera leder den statliga energijätten, när han presenterade rapporten.

Löseth verkade dock inte överdrivet bekymrad över nedskrivningen, utan konstaterade att en del försäljningar leder till förluster, andra till vinster. Han underströk att den tyska affären väntas få en positiv effekt på både nettoskuld och kassaflöde framöver.

Inte heller Ola Alterå (C), statssekreterare vid näringsdepartementet och representant för ägaren staten på onsdagens bolagsstämma, ligger sömnlös över Vattenfalls avkastning.

– Orolig ska jag inte säga, men det kommer att krävas en hel del jobb för styrelsen och den nya vd:n för att komma på rätt nivå.

– Vi har sett det i ett antal andra avyttringar från Vattenfall att det bokförda värdet varit mycket större än marknadsvärdet.

Finns det flera sådana övervärden i Vattenfalls balansräkning?

– Det kan det väl göra. Det kan slå åt båda hållen, men det viktiga är lönsamheten och effektivitet i verksamheten, svarade Ola Alterå efter bolagsstämman, medan Greenpeace demonstrerade utanför mot bolagets kolkraftsinvesteringar.