För ett år spred sig oron i läkemedelsbranschen. Michael Moore, filmaren som ständigt kritiserar George W Bush, planerar att göra en film om hälso- och sjukvårdsbranschen: "Sicko."
Inom Big Pharma, de stora läkemedelsbolagen, började en febril aktivitet. Åtminstone sex av dem, till exempel Pfizer, Glaxo Smith Kline och Astra Zeneca, gick ut med interna meddelanden som förberedde de anställda på att om de fick frågor skulle de hänvisa till informationsavdelningen. En talesman för Pfizer förklarade, enligt Los Angeles Times, att instruktionen till de anställda var att "ser ni en lufsande kille i basebollkeps vet ni vem det är".
För läkemedelsindustrin var detta en i raden av dåliga nyheter. Branschföreträdare räknar nämligen med att om Moore fokuserar sin film på bolagen kommer de att framställas som giriga skurkar som tjänar ofantliga summor på sjuka människor. Det skulle ytterligare försämra det dåliga rykte som bolagen fått i USA. På bara några år har nämligen läkemedelsföretagen gått från att vara högt aktade till att få negativa omdömen som bara överträffas av tobaks- och vapenindustrin. Firmorna som hanterar sjukförsäkringarna hamnar ännu sämre i detta bottenträsk, enligt mätningar från bland annat Harris poll. Enligt en artikel i New York Times i veckan tror bara 9 procent av amerikanerna att läkemedelsbolagen över lag är ärliga. Över 30 procent litar däremot på bankerna och livsmedelskedjorna.
För en världsomspännande bransch är det naturligtvis inte bra att ha usel image på sin absolut viktigaste marknad. Frågan är varför det har blivit så. Förklaringarna är flera. Generellt har näringslivet ifrågasatts de senaste åren efter redovisningsskandaler som Enron och avslöjanden om gigantiska ersättningar som till Tycos Dennis Kozlowski. Den skuggan har också fallit på läkemedelsbranschen, som tillhör dem som betalar allra mest till sina företagsledare.
Branschen är i sin tur inne i en period där det är ont om nya innovativa läkemedel. För bolagen gäller det då att höja försäljningen av sina befintliga preparat och det har lett till att marknadsföringen ökat kraftigt. Skillnaden mellan läsk som säljs till disko- eller rapmusik och huvudvärkstabletter som säljs till soft gitarrspel är ibland hårfin för tittaren.
Eftersom det är tillåtet med läkemedelsreklam i USA har det gjort att bolagen kunnat bygga en relation med sina kunder som inte har någon motsvarighet här i Sverige. När det sedan plötsligt står klart att ett smärtstillande läkemedel som Vioxx, som skulle ha få biverkningar, tvärtom har stora biverkningar och dras tillbaka - ja, då blir fallet extra hårt.
Marknadsföringen handlar både om reklam till konsumenterna och bearbetning av läkarkåren. Läkemedelsbolagens olika säljrepresentanter belamrar i dag väntrummen och hugger läkarna i hissar och på parkeringsplatser. Är det verkligen så man pläderar för ett preparat som tagit 10-15 år att forska fram?
Som ytterligare ingrediens har amerikanerna de senaste åren blivit mer medvetna om vilket ihåligt sjukförsäkringssystem landet har i jämförelse med övriga västvärlden. Vid årsskiftet införs Medicare, det nya, federala hälsovårdssystemet. I debatten som föregått Medicare har det stått klart att 50-60 miljoner amerikaner har ingen eller en mycket begränsad sjukförsäkring. Arbetsgivare som Wal-Mart, som skildrades i börskrönikan här i DN för två veckor sedan, har helt enkelt varit alltför snåla med att försäkra sina anställda. Försäkringar som pensionärerna har kan täcka läkarbesöket men inte medicinen. Hur många har råd att betala flera tusen dollar ur egen ficka?
Läkemedelsbolagen har ändå sjukdomsinsikt: de har förstått att de har imageproblem. Branschorganisationen PhRmas nya vd, tidigare senator från Louisiana, Billy Tauzin har flera gånger pläderat för att bolagen måste bli mer försiktiga i sin annonsering, bli öppnare med sina forskningsresultat och göra billigare preparat tillgängliga för låginkomsttagare. Hans mantra är: patienterna går före aktiemarknaden.
Men för att klara det krävs modiga beslutsfattare i företagen. Vem vågar först minska reklamen? Vem vågar offentliggöra mer fakta om riskerna med läkemedlen? Vem vågar till och med sänka ersättningsnivåerna till cheferna? Det sistnämnda vore en snygg gest både externt och internt med tanke på att bolagen börjat dra ned antalet anställda. Astra Zenecas vd Tom McKillop tog ett steg på vägen när han i vintras gick med på att halvera sin bonus efter misslyckandet med bland annat blodproppshämmaren Exanta.
Kritiken mot läkemedelsbolagen har gjort att deras positioner försvagats även på andra sätt. Amerikanska läkemedelsverket har till exempel blivit försiktigare i sina prövningar och kräver allt fler studier innan det godkänner ett nytt preparat. Försäkringsbolagen som förhandlar om subventioner har blivit tuffare och vill styra över konsumtionen mot generiska preparat.
Bara hotet att Michael Moore skulle göra en film har hjälpt till att få fart på bolagens förändringsarbete. Någon gång under första halvåret 2006 ska "Sicko" ha premiär är det tänkt. Räkna med att en ny debatt blossar upp då. Men räkna med att det förmodligen blir mer genomslag i Europa. För européer uppskattar generellt Michael Moore betydligt mer än genomsnittsamerikanen gör.
Även om mycket av kritiken mot bolagen är fullt berättigat måste man ha i minnet att deras verksamhet räddar livet på väldigt många och lindrar plågor hos ännu fler. Då borde branschen klara av att distansera sig från åtminstone tobaksindustrin.