Oljebolaget BP nådde sent natten mot lördagen en uppgörelse med hundratusentals målsägare om hur drabbade av oljekatastrofen i Mexikanska golfen ska ersättas. Men förlikningen gäller inte de stora målsägarna, USA:s regering och flera delstater.
Oljejätten nådde uppgörelsen med en kommitté som representerar majoriteten av de målsägande som stämt företaget för oljekatastrofen 2010.
Enligt ett uttalande från BP har bolaget träffat en uppgörelse på 7,8 miljarder dollar för att möta kraven från fiskare och småföretagare som påverkades av utsläppet.
”Den föreslagna uppgörelsen innebär betydande framsteg för att lösa återstående problem efter Deepwater Horizon-olyckan och bidrar till de fortsatta ekonomiska och miljömässiga försöken att återställa Golfkusten", kommenterar BP-chefen Bob Dudley.
BP:s beräknade kostnader påverkas inte av uppgörelsen. Pengarna tas från 21 miljarder dollar i den katastroffond som ordföranden Carl-Henric Svanberg lanserade sommaren 2010. Totalt har företaget hittills vikt drygt 37 miljarder dollar (uppemot 250 miljarder kronor) till katastrofnotan.
Det som kallats århundradets rättegång skulle egentligen ha inletts i måndags. Men sent i söndags sköts målet upp, och i samband med beskedet om uppgörelsen natten till lördagen meddelade domaren Carl J Barbier i New Orleans att den första delen av rättegången skjutits upp på obestämd framtid medan de kommande stegen i processen utarbetas.
Målet har varit extremt stort. Underlaget har omfattat hela 72 miljoner sidor, och inklusive de målsägare som nu gått med på förlikning har över 100.000 personer krävt skadestånd från BP för miljöskador och uteblivna intäkter efter oljeläckan våren och sommaren 2010.
Advokaterna och domstolens ledamöter har efter hand lärt känna varandra väl. Enligt Financial Times inledde domaren en förhandling med att tacka jurister på båda sidor för den föregående kvällens lyckade fest.
Även om förlikningen nu går igenom väntar sannolikt flera långa, komplicerade och dyra rättsprocesser för oljejätten. I det en sida långa beslutet om en uppgörelse nämndes inte den största målsägaren av dem alla: USA:s federala regering. Staten anklagar BP för att ha brutit mot flera lagar, bland annat Clean Water Act, vilket kan leda till miljardböter för oljejätten.
Tidigare i veckan förklarade USA:s justitieminister Eric Holder att justitiedepartementet är redo för rättegång. Oljegiganten riskerar också att stämmas av flera delstater vid Mexikanska golfen och av tidigare affärspartners.
David Uhlmann vid University of Michigan, som tidigare ansvarat för miljöbrottsenheten på justitiedepartementet, ser ändå framstegen som viktiga.
– Parterna kompenseras mycket snabbare än offren vid Exxon Valdez-utsläppet, säger han till Reuters.
Exxon Valdez-katastrofen i Alaska 1989 är det senaste jämförbara fallet i USA.