Vinsterna för Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, sammanslaget, lyfte med 54 procent till över 15 miljarder kronor under årets andra kvartal.
Oväntat låga kreditförluster var huvudförklaringen.
- Trenderna är något förstärkta. Kreditförlusterna kom återigen in betydligt lägre än väntat. Samtidigt fortsätter det med en viss besvikelse på intäktssidan, säger Andreas Håkansson, analytiker på Credit Suisse.
Det enda som spökar för alla fyra, i olika stor utsträckning, är att räntenettot faller så mycket.
Bedömningen är snarlik på andra håll.
- Det är mycket bättre än vad vi trott tidigare, framför allt om vi jämför med hur bilden såg ut för ett år sedan, säger Rickard Strand, analytiker på HQ.
Vad gäller räntenettot tror Strand att det kan börja hända mer under resten av året.
- Det var mycket sidledes under det andra kvartalet, både vad gäller volym och marginal.
Han räknar med att ett högre ränteläge generellt påverkar positivt.
Enligt Håkansson måste dock fler saker falla på plats.
Högre räntor väntas dra sitt strå till stacken, men detta ska balanseras mot risken för kärvare finansieringsläge för bankerna. Och marknaden för bankernas finansiering är väldigt lättstörd, som det visat sig i vågorna av den kreditfrossa som svept över världen sedan Lehman Brothers-kraschen 2008.
Ett kanske oväntat klirr i kassan kan komma från det bolånetak som Finansinspektionen, trots protester från många i bankvärlden, inför från och med i höst.
Taket kan ge en skjuts uppåt för bankernas blanco-utlåning, med betydligt högre räntemarginaler än bolånen, då hushåll kan tänkas börja använda mer av dessa krediter för att kunna genomföra planerade bostadsköp.
- Det blir en positiv påverkan. Men det är en rätt liten effekt. Det är bara några procent av det totala lånet som kan lånas ut på det sättet.
Läget i Baltikum har förbättrats radikalt vad gäller kreditförluster, visar inte minst kvartalsrapporterna från SEB och Swedbank. Men på andra fronter i denna region ser det inte lika ljust ut.
- Tittar du på Swedbank och deras volym i utlåningen i Baltikum minskar den fortfarande väldigt kraftigt, —4 procent, mellan första och andra kvartalet i år. Och i Lettland och Litauen är det på omkring —20 procent jämfört med andra kvartalet i fjol.
Nedgångarna är i samma storleksordning som under närmast föregående kvartal.
- Det är fortfarande ingen tillväxt att prata om där.
För att det ska vända måste den systemomfattande skuldsanering som pågår i Baltikum fortgå ett tag till, enligt Håkansson.