Kvaliteten i svenska skolsystemet räcker inte. Det behövs striktare kunskapskontroll, både i kommunala skolor och friskolor. Annars får Sverige svårt att klara global konkurrens, säger professor Magnus Henrekson vid Institutet för näringslivsforskning.
Kunskap är i dag den främsta konkurrensfaktorn. Kraven skärps när allt fler länder tävlar om de kvalificerade jobben. Storföretag som uppfattas som svenska kan flytta i väg sina verksamheter om de inte hittar rätt arbetskraft här i Sverige, framhåller han.
- I dag finns det brist på specialiserad naturvetenskaplig och teknisk kompetens inom viktiga områden. Men problemet börjar inte där, utan uppstår betydligt tidigare. Skolan måste fungera bättre, så att studenterna vid universitet och högskolor får bättre grundkunskaper och en mer positiv attityd till lärande, betonar Magnus Henrekson.
Svagheterna i skolsystemet utgör, enligt honom, ett hinder i den långsiktiga ekonomiska utvecklingen. Bristerna gäller både tillägnandet av kunskaper och möjligheterna till personlig utveckling.
Det är viktigt att kunna läsa, skriva och räkna men också att bygga upp uthållighet, viljestyrka och ledarförmåga – det som brukar kallas icke-kognitiva färdigheter.
- Skolan missar mycket av detta genom att inte ställa tillräckliga krav. Följden blir att elevernas sociala bakgrund får större betydelse för deras kommande möjligheter. De som har stöd hemifrån får lättare att skaffa sig de kunskaper och egenskaper som behövs längre fram, förklarar Magnus Henrekson.
Men i stället har han sett exempel på motsatsen: att kraven även vid universitet och högskolor anpassas nedåt, så att de överensstämmer med vad studenterna – utan alltför stor ansträngning – kan klara av. Systemet tillåter inte att många underkänns eftersom man vill att så många som möjligt ska bli färdiga med studierna inom utsatt tid. Men i stället blir kvaliteten lidande.
- Sådant märks ofta inte förrän långt i efterhand. Men vi kan inte vänta och se, tvärtom är det bråttom att förändra skolan till det bättre. Det behövs en starkare inriktning på kunskap och mer kontroll av att eleverna har lärt sig vad de ska.
Friskolereformen har inte löst det problemet, understryker Magnus Henrekson. När det råder fri etableringsrätt och konkurrens mellan skolor, så blir det ännu viktigare med en oberoende kunskapskontroll. Det är enda sättet att förhindra betygsinflation, särskilt som skolor i dag ofta använder chansen till höga betyg som konkurrensfaktor.