Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Bråttom att göra sig av med gamla sedlar

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det börjar bli brått att tömma spargrisen och plånboken – den sista juni blir de gamla 20- och 50-kronorssedlarna ogiltiga.

I oktober började det stora utbytet av sedlar och mynt med att de nya 20- 50- och 1.000 kronorssedlarna släpptes till allmänheten från Riksbanken.

De gamla sedlarna fungerar fortfarande i handeln, men den 30 juni är sista datum. Därefter är de ogiltiga som betalningsmedel och på måndagen påminde Riksbanken om att det är bara fyra månader kvar för den som vill använda sedlarna. Det rör sig om 74 miljoner sedlar till ett sammanlagt värde av 4,3 miljarder kronor.

Den som missar att använda sedlarna kan dock lösa in dem hos Riksbanken, mot en avgift.

– Vi tar 100 kronor per ärende, säger Susanne Meyer vid Riksbankens presstjänst.

Fram till den 31 augusti kan man dock sätta in sedlarna hos sin egen bank, men det kan finnas avgifter för det, beroende på bankens egna bestämmelser.

I oktober i år kommer Riksbanken att släppa nya 100- och 500-kronorssedlar, samt nya mynt. Tiokronorsmyntet blir kvar i sin gamla tappning, men en- och femkronan får nytt utseende. Dessutom kommer tvåkronan tillbaka. Mynten och de gamla 100- och 500-kronorssedlarna förblir giltiga till den sista juni 2017.

– Det är 1,7 miljarder mynt till ett värde av 2,7 miljarder kronor som blir ogiltiga, säger Christina Wejshammar, chef för avdelningen för betalningssystem och kontanter, enligt ett pressmeddelande.

Riksbanken ”tjänar” på att sedlar och mynt som är i omlopp, inte blir inlösta när de blir ogiltiga. Efter tio år skrivs värdet av sedlarna av och då får Riksbanken en intäkt som motsvarar värdet av avskrivningen. De mynt som inte blir inlösta, skrivs av direkt.

Riksbanken räknar till exempel med att endast hälften av mynten byts ut. Resten tappas, läggs i byrålådor eller glöms bort. Det betyder att enbart på mynten får Riksbanken en intäkt på nästan 1,4 miljarder kronor.

De mynt som blir inlösta säljs som skrot.

Bytet av sedlar och mynt beräknas kosta Riksbanken 150 miljoner kronor. Den stora kostnaden läggs dock på handeln. Intresseorganisationen Svensk Handel har räknat med att bytet kostar runt en miljard kronor. Det beror dels på att handeln måste hantera större volymer av sedlar och mynt under bytet, dels måste kassaapparater uppdateras.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.