IMF-chefen Christine Lagarde, som febrilt skramlat med bössan inför helgens vårmöte i Washington, kan vara nöjd. Redan nu har hon löften om ett tillskott på 430 miljarder dollar, mer än hon begärt.
På fredagskvällen stod det klart att G 20-gruppen utfäst sig att skjuta till 430 miljarder dollar för att förstärka Internationella valutafonden IMF:s förmåga att göra brandkårsutryckningar och avvärja finansiell smittspridning från Europa.
"Det finns bestämda åtaganden att öka resurserna som görs tillgängliga för IMF med över 430 miljarder dollar utöver kvotökningen i enlighet med 2010 års reform", säger G 20-gruppens finansministrar och centralbankschefer i ett uttalande. Bland länderna som bidrar finns jättarna Kina och Ryssland, som räknas till de starka utvecklingsekonomierna.
Eurokrisen är åter i fokus när världens mäktigaste finansministrar och centralbankschefer samlas i Washington i helgen. Dagarna före mötet har det gått en orosvåg över marknaden, med stigande räntor för euroländer med skuld- och budgetproblem – som Spanien och Italien.
– Det är ett möte som mycket kommer att ha fokus på Europa, särskilt på att Europa kommer behöva gå vidare med åtgärder för banksystemet, säger finansminister Anders Borg till TT.
I första hand handlar det om att få ordning på kapitalstrukturen i banker med för mycket problemlån.
Inför helgens möten har Borg erbjudit ett extratillskott på 10 miljarder dollar från Sverige till IMF. Euroländerna, Japan, Schweiz, övriga nordiska länder och på fredagen även Storbritannien har också utlovat mer stöd.
Men tillväxtländer har varit tveksamma, bland annat då de i utbyte velat säkra mer inflytande i IMF. Och Kanada ser euroländernas inflytande över IMF:s hantering av just eurokrisen som ett problem.
Borg räknar från början bort USA, men tror övriga länder kommer medverka i slutänden.
– I allt väsentligt är det nog bara USA som inte kommer att delta i detta.
– Det är alldeles klart och tydligt. Det kommer de inte göra. Det sammanhänger med att det är presidentval i år och då vill inte presidenten gå till kongressen med den här typen av beslut.
Borg räknar med att befintliga medel i eurozonens krisfond EFSF och den permanenta uppföljaren ESM, som sjösätts i sommar, räcker till det kapitalstöd som behövs i bankerna.