Svenska ungdomar mår allt sämre psykiskt i takt med att ungdomsarbetslösheten ökar, visar en studie från Folkhälsoinstitutet.
- De länder där andelen ungdomar utanför arbetskraften är högst är också de länder där andelen unga med psykiska besvär ökar mest. Sambandet tror vi förklaras av att kraven på att lyckas i skolan och att välja rätt utbildning ökar, säger Anton Lager, doktorand vid Centre for Health Equity Studies och utredare vid Statens folkhälsoinstitut.
Andelen unga svenskar mellan 16 och 24 år som besväras av rädsla, oro eller ångest har tredubblats på 20 år. Forskare vid Folkhälsoinstitutet reder ut varför i studien, som nyligen publicerades i forskningstidskriften BMC Public Health.
De har utgått från enkätundersökningar och statistik i tio europeiska länder mellan 1983 och 2005 och har hittat ett klart samband. I studien har forskarna även undersökt om det finns andra faktorer som kan kopplas till den ökade psykiska ohälsan.
- Vi listade de hypoteser som cirkulerar och sedan försökte vi ta reda på vad det finns för vetenskapligt stöd för varje potentiell förklaring. Men det här är den enda hypotes där det finns ett tydligt samband, säger Lager.
Flera enkätundersökningar med svenska ungdomar visar att jobb och utbildning är det som oroar mest.
- När man frågar ungdomar vad de oroar sig för hamnar oron för att inte få jobb i framtiden högt upp - också bland 15-åringar, säger Anton Lager.
Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin är inte förvånad över resultatet och håller med om att den höga ungdomsarbetslösheten nog bidrar till att många unga mår sämre — speciellt den mindre grupp som är långtidsarbetslösa.
- De mår förmodligen förfärligt dåligt och det är de som på sikt riskerar att slås ut, säger han.
Arbetsmarknaden kommer snart att förbättras, enligt Littorin. Men de som saknar gymnasieutbildning bör satsa på att plugga vidare, betonar han.
- Vi kommer att behöva varenda kotte på arbetsmarknaden inom några år när konjunkturen vänder eftersom vi samtidigt har ett stort generationsskifte, säger han.
I våra grannländer där ungdomsarbetslösheten är lägre har psykisk ohälsa bland unga inte ökat lika snabbt, visar FHI:s studie.
Sven-Otto Littorin vill, som våra grannländer redan gjort, öka samarbetet mellan skolor och arbetslivet genom bland annat lärlingsutbildning och praktikplatser. Det tror han på sikt kan få ner ungdomsarbetslösheten.
- Fler kontaktytor gör att det blir lättare att få jobb. Danmark är jättebra på det, och även Finland, säger han.