Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Bristen på ip-nummer kan skapa nätkaos

Grafik: Stefan Rothmaier
Internet riskerar att drabbas av stora störningar de närmaste åren. Redan har viktig trafik slagits ut, visar DN:s genomgång. Kostnaderna för att säkra nätets framtid är omfattande – och om ingenting görs snart kan tjänster som Spotify och Skype få stora problem.

Det börjar bli trångt på internet som står inför en av de största utmaningarna hittills. Det handlar om grunden i all kommunikation på nätet, datorernas ”telefonnummer”, som har tagit slut.

– Det finns en risk att vissa tjänster på internet inte blir nåbara, säger Anne-Marie Eklund-Löwinder, säkerhetschef vid Stiftelsen för internetinfrastruktur (IIS).

Alla apparater som har kontakt med internet behöver en ip-adress – alltifrån datorer och routrar, till mobiltelefoner och moderna tv-apparater. Det är en sifferkod som har en kapacitet på 4,3 miljarder unika adresser. På 80-talet bedömde IT-experter att dessa skulle räcka med råge, men i takt med att allt fler människor kopplar upp sig har maxgränsen nu nåtts.

Att det finns en maxgräns har varit känt i många år men utvecklingen går mycket trögt. En ny variant av ip-adresser med högre kapacitet, ”IPv6”, har tagits fram, men problemet är att alla datorer, servrar och enheter måste ha stöd för det nya systemet för att ip-adresserna ska gå att använda. De stora kostnaderna för att anpassa tekniken till den nya standarden har avskräckt.

Därför riskerar internet att drabbas av kraftiga störningar de närmaste åren. Vad som skulle kunna hända är att vissa hemsidor blir svåra att nå, eller att det blir problem med vissa tjänster.

– Applikationer i stil med Spotify, Skype och Voddler, som förlitar sig på peer-to-peer-kommunikationer, är mest känsliga. Även fildelningsprogram är känsliga, säger Jörgen Eriksson, projektledare vid IIS.

Han tror att det kommer att dröja ett eller ett par år innan vanliga datoranvändare upplever störningarna men redan nu har problem uppstått. Förra året hade asiater svårt att ansöka till högskolor och universitet i Sverige. Det visade sig att den officiella antagningssajten inte klarade av besökare från vissa internetleverantörer i Asien. Datorerna kunde helt enkelt inte kommunicera med varandra.

Enligt Johan Bäckman, IT-chef vid Universitets- och högskolerådet, klarade myndigheten vid det aktuella tillfället bara av gamla ip-nummer, inte det nya systemet ”IPv6”.

I Sverige är det hittills bara en fjärdedel av företag, myndigheter och organisationer som har bytt. Det visar en undersökning som IIS har genomfört och där de tittat på så kallade namnservrar.

En orsak till att det går så segt är att det ofta kostar mycket pengar att genomföra ett systembyte, särskilt för stora företag. DN:s granskning visar att flera stora företag får underkänt.

Bland myndigheter som ännu inte klarar av de nya ip-adresserna återfinns flera stora verk, till exempel Konsumentverket, Försvarsmakten, Transportstyrelsen och Socialstyrelsen.

– Det är ungefär lika illa att vänta med detta som att vänta med att gå till tandläkaren. Ju längre man väntar desto ondare gör det och desto mer kommer det att kosta. Det finns en likhet med millennieskiftet. Det finns en uppenbar risk att det kommer uppstå en resursbrist på konsulter som vet hur man ska göra, säger Anne-Marie Eklund-Löwinder.

För 1,5 år sedan satte regeringen upp ett mål om att samtliga myndigheter i Sverige skulle förändra sin infrastruktur så att de klarar av de nya ip-numren år 2013. Men det är högst osannolikt att målet nås, enligt Post- och telestyrelsen (PTS) som har ett uppdrag att följa upp utvecklingen.

– Långt ifrån samtliga myndigheter kommer hinna till utgången av 2013, säger Erika Hersaeus, projektledare vid PTS.

Varför går det så långsamt?

– Vissa har svårt att se nyttor. Man har andra frågor som är verksamhetens kärnfrågor. Men myndigheter ska ju vara nåbara för alla.

Vad finns det för risker med att det går så långsamt?

– Om jag har en bror som bor i Kina med en internetoperatör som enbart har stöd för IPV6. Då kan vi inte nå varandra över nätet om vi till exempel vill ”skypa” eller mejla med varandra.

Internet

• Internet ”föddes” 1968 som ett militärt forskningsprojekt i USA med namnet Arpanet.

• Under 1980-talet fick allt fler tillgång till Arpanet, bland annat i forsknings- och utbildningssyfte.

• 1990 lades Arpanet ner och 1995 släpptes internet helt fritt. Därefter blev utvecklingen explosionsartad.

• Det förenklades av World wide web, ett hypertextprojekt som föddes på forskningscentrumet CERN under tidiga 1990-talet. Www öppnade dörrarna för den stora massan genom att göra internet lättåtkomligt.

• Fyra av fem svenskar 16–75 år använde nätet varje dag 2012. Endast fem procent säger att de aldrig använt internet, jämfört med 20 procent i EU totalt.

Källa: Wikipedia och SCB

DN