Hundratusentals jobb i den offentliga sektorn offras i den brittiska regeringens sparprogram för att utplåna EU:s näst största budgetunderskott.
Ändå är det en uppsluppen finansminister som, tillsammans med sin svenska kollega Anders Borg, träffar DN på det officiella residenset 11 Downing Street i centrala London.
George Osborne har studerat hur Sverige gick igenom sin kris på 1990-talet, men också förändringar av skatter och välfärdssystem flera regeringar har gjort.
– Två generationer, Anders generation och 1990-talets, har fattat svåra beslut som gjort svensk ekonomi fantastisk. Sverige är nu Europas tigerekonomi ...
Han skrattar när Anders Borg viftar avvärjande med handen.
– Jag vet inte om Anders gillar att jag säger så. Men landet är en modell för resten av oss. Vi tittar avgjort på Sverige och tycker att det är ett imponerande exempel på vad man kan göra med ekonomisk politik.
Vad svarar du en person som mister sitt jobb och säger: ”Jag skapade inte krisen, varför ska jag straffas?”
– Jag har full förståelse för att de svåra beslut vi tvingas fatta slår mot människors liv.
– Men tar vi inte dessa beslut blir situationen för landet katastrofal. Då riskerar vi vårt kreditbetyg, får högre räntor och det leder till än värre följder för den offentliga sektorn, säger George Osborne.
Inte bara oppositionen och facken anser att regeringen går för snabbt och hårt fram. Den avgående ordföranden för brittiska industriförbundet, sir Richard Lambert, anser att nedskärningar utan en strategi för att få nya arbeten inom den privata sektorn, bara förvärrar läget.
Finansministern viftar undan kritiken. Han räknar upp en rad åtgärder som regeringen genomför där tanken är att de ska stimulera tillväxten av jobb i den privata sektorn. Förutom sänkt bolagsskatt är det sådant som arbetsträning och lärlingsplatser för arbetslösa.
– Och så har vi välfärdsreformerna som ska göra det lönsamt att arbeta, säger Osborne och syftar på att ingen familj ska kunna få mer i sammanlagda bidrag än en genomsnittlig förvärvsinkomst.
Du har tidigare sagt att man inte kan få ordning på finanserna genom att lägga bördan på de fattiga. Ändå chockhöjer du momsen (från 17,5 till 20 procent) – en skatt som drabbar låginkomsttagare mer.
Osborne håller inte helt med om resonemanget. För första gången under intervjun går han i försvarsposition.
–Jag gick inte till det här jobbet för att höja momsen. Jag kom hit och upptäckte ett stort budgetunderskott. I första hand har jag minskat på utgifterna, men också genomfört några skattehöjningar, som kapitalskatten och momsen. De andra alternativen, höjd inkomstskatt eller höjda egenavgifter, var sämre.
Han understryker att andra åtgärder har genomförts för att skydda de fattigaste, till exempel att låta låginkomsttagare få behålla avdragsrätten för barn.