Men högen med skulder bara växer och är nu rekordstora 762 miljoner kronor.
Varje år döms tusentals brottslingar att betala skadestånd till sina offer. Pengarna ska täcka kostnader men också kompensera för kränkning, sveda och värk. Men det är bara en liten del av de dömda som vill och kan betala sina skadestånd.
När alla andra möjligheter är borta tvingas staten betala åt dem. Varje år får Brottsoffermyndigheten ta över tusentals skulder. Offren får sina pengar – men staten får ta kostnaden.
– Det växer med några tusen ärenden per år, säger Sten-Håkan Sidebo på Brottsoffermyndigheten.
Gärningsmännen har i 1 700 fall gjort en frivillig återbetalningsplan med Brottsoffermyndigheten. För resten blir det Kronofogdens uppgift att driva in pengarna.
Men det är lättare sagt än gjort och högen med obetalda fordringar blir bara större.
Just nu försöker Kronofogden driva in fordringar åt Brottsoffermyndigheten om sammanlagt 762 miljoner kronor. De flesta skulder är på några tusenlappar men några personer sticker ut med obetalda skadestånd på över en miljon kronor.
Beloppen bara växer, på skulderna läggs Riksbankens referensränta plus åtta procent. I dagsläget ger det en årlig ränta på 10 procent. I de allra flesta fall kommer skulderna aldrig att betalas. Men Kronofogden och polis har kommit på ett nytt effektivt vapen.
Polisen kan vid gripanden och omhändertaganden kontrollera den misstänktes status i Kronofogdens register. Skulle personen ha en obetald skuld kan polisen tipsa Kronofogden dygnet runt. Den jourhavande kronofogden kan då beordra att personens eventuella ägodelar tas i beslag.
– Det rör sig ofta om kontanter, guldkedjor eller ringar. Med de höga guldpriserna som är nu så kan ett enda guldhalsband vara värt 30-, 40-, eller 50 000 kronor, säger Christer Davidsson teamchef på specialindrivningen i Malmö och Göteborg.
Systemet som infördes i fjol har varit mycket framgångsrikt, hittills har brottslingarna blivit av med 7,2 miljoner kronor på det här sättet, en knapp procent av den totala skulden men en viktig markering.
– Det är väldigt bra det här. De här personerna har ofta skulder till personer som råkat illa ut, det är böter, skulder till Brottsofferfonden och skadestånd. Det är pengar som vi aldrig hade kommit åt annars. Gör man en vanlig förrättning i hemmet så finns det ofta ingenting, säger Christer Davidsson.
Ofta har brottslingarna väldigt fina klockor men det är sällan det leder till några pengar.
– Det är mycket Rolex och Breitling som cirkulerar men tyvärr är de väldigt ofta falska. Då lämnar vi tillbaka dem, säger Christer Davidsson.
Men nyligen gjorde Kronofogden ett riktigt kap när den kunde utmäta en Rolex Daytona värd 135 000 kronor. Personen som blev av med klockan är sedan tidigare dömd för bland annat misshandel och narkotikabrott. Han hade närmare en halv miljon i skulder bland annat till Brottsofferfonden.
Chefen för Rikskriminalpolisen, Klas Friberg, är mycket positiv till samarbetet med Kronofogden.
– Vi måste utnyttja regelverket mer och mer offensivt. Brottslingarna ska känna att det inte bara är en risk att de åker fast utan att vi också kommer åt pengarna som de tjänar genom sin brottslighet.
I dag riktar polisen in sig på den grova organiserade brottsligheten men Klas Friberg öppnar nu för en mer systematiskt kontroll av frihetsberövades tillgångar.
– I den så kallade vardagsbrottsligheten kan vi bli bättre. Om vi har egendom i beslag så ser jag inget hinder att vi har en regelmässighet i att kontrollera med Kronofogden huruvida personen har en skuld som går att driva in eller inte, säger Klas Friberg.