I en stor internationell studie, ledd av arbetspsykologen Kerstin Isaksson, har man nu kartlagt vad de psykologiska kontrakten faktiskt innebär. Och resultaten förbluffade forskarna.

Kerstin Isaksson är professor i psykologi på avdelningen för psykologi vid Mälardalens högskola. Tillsammans med 17 forskare från olika länder runt om i Europa kunde hon visa hur vi påverkas av informella krav och rättigheter på våra arbetsplatser.

– Vi tittade på hur de psykologiska kontrakten påverkades av vilken anställningsform man har och hur det påverkar trivsel och hur man mår på jobbet.

Påfallande ofta har arbetsgivare och arbetstagare väldigt olika uppfattning om innehållet i det psykologiska kontraktet och om de informella rättigheterna och skyldigheterna gentemot varandra. Det kan handla om allt från om det är okej att komma fem minuter för sent och vilka möten man bör delta i till vilka utvecklingsmöjligheter man har.

– Studien visade att tillsvidareanställda ofta upplevde sig mer styrda av de psykologiska kontrakten. De upplevde att de hade fler åtaganden, ett mer informellt ansvar och att de var mer stressade på jobbet än andra, säger Kerstin Isaksson.

Arbetstagare med en visstidsanställning hade det lättare.

– Deras psykologiska kontrakt är inte lika omfattande. De hade inte lika många förpliktelser och kunde fokusera mer på det de tyckte var roligt på sin arbetsplats och upplevde mindre stress.

Psykologiska kontrakt är ett användbart begrepp inom arbetspsykologin, menar Kerstin Isaksson. Det kommer från USA och har använts mycket i internationell forskning och börjar nu bli ett stort forskningsområde även i Sverige.

– Det finns många begrepp som beskriver trivsel och mående ut arbetstagarens perspektiv, men det intressanta med psykologiska kontrakt är att det omfattar båda parter i en arbetssituation, säger hon. Det vi vill beskriva är samspelet mellan två aktörer, hur den ena parten påverkas av vad den andra gör. Vi är också intresserade av utbytet mellan parterna över tid. Genomför man en omorganisation är vi intresserad av hur det påverkar arbetstagarna.

I den europeiska studien som Kerstin Isaksson drev kom man också fram till andra resultat som förvånade. Samstämmigheten om vad som ingick i de psykologiska kontrakten var betydligt mindre än man hittills trott. Men att arbetsgivare och arbetstagare inte alltid delade synsätt tycktes inte spela så stor roll för hur människor mådde.

– Det viktiga var inte vad som ingick i själva kontrakten. Det som däremot väckte ilska och fick människor att må dåligt var när andra parten inte ansågs hålla sina löften, berättar Kerstin Isaksson.

Brustna förhoppningar tycks alltså vara en av de största källorna till vantrivsel på arbetsplatsen.

– Den viktigaste lärdomen av studien är att man aldrig ska lova mer än man kan hålla. Det kan få stora konsekvenser om arbetsgivaren vid en anställningsintervju framställer företaget i bättre dager än det är. Och som arbetstagare ska man vara mycket försiktig med att framhålla kompetens som man inte är säker på att man kan svara upp till.

Falska förespeglingar kan ge stora negativa effekter, menar Kerstin Isaksson.

– Brutna löften om till exempel karriärutveckling och fortbildning skapar ilska och bitterhet. Och håller inte den andra parten i ett kontrakt vad den lovar så sänker man också kraven på sig själv.