När Kerstin Redig, vd för Alna Sverige som arbetar för att arbetsplatser ska vara fria från alkohol och droger, promenerar från sitt kontor på Kungstensgatan i centrala Stockholm ned mot Stureplan så här års passerar hon mängder av uteserveringar.
Överallt sitter människor som kopplar av med en öl eller ett glas vin efter jobbet.
- Så är det alla veckans dagar. Men glädjande nog är det bara 7 procent av svenskarna som dricker jobbrelaterat, säger Kerstin Redig.
I dag, tisdag, presenterar hon en Sifoundersökning vid Alnas seminarium om socialt drickande i jobbsammanhang.
Drickandet har ökat stadigt sedan 1990-talet men har nu planat ut.
Fenomen som "på jobbet-bar", pubkvällar och vanan att fira med champagne har inte lett till någon uppgång i den totala alkoholkonsumtionen.
Men de grupper som utmärker sig, framför allt de unga välutbildade männen i storstad, dricker å andra sidan så mycket att de är i riskzonen både socialt och hälsomässigt.
Det är framför allt i den privata sektorn problemen finns.
- I den offentliga sektorn firar man inte med bubbel, konstaterar Kerstin Redig.
Var tredje tycker att det jobbrelaterade drickandet har avtagit under den senaste tioårsperioden, men 12 procent säger å andra sidan att det har ökat.
De som arbetar på restaurang dricker mest. Vid Alnas seminarium framträder Mats Hulth, vd för SHR, Sveriges Hotell- och restaurangföretagare, med egen erfarenhet av vad alkoholen kan ställa till med om man inte passar sig.
I restaurangbranschen pågår sedan flera år ett medvetet arbete med de här frågorna.
De allra flesta som tillfrågats i undersökningen, 97 procent, har inte upplevt något grupptryck som gör det svårt att tacka nej när det serveras alkohol i jobbrelaterade sammanhang.
Men här avviker gruppen unga kvinnor från mönstret; 11 procent i åldrarna 18-29 år har känt av ett sådant grupptryck.
- Man måste vara observant på den gruppen. Det är samma personer som äter mest antidepressiva medel, säger Kerstin Redig.
Alna måste nu fundera på hur man ska kunna informera de unga högutbildade männen i riskgrupperna.
- Vi tror inte på pekpinnar. Men det behövs kunskap för att individen ska kunna ta ställning till sin egen konsumtion.
Av de 85-90 procent som dricker alkohol är det bara 10 procent som riskerar att bli beroende.
De andra kan själva bestämma om de ska ta tre glas vin eller nöja sig med ett.
Arbetsgivarna är bra på att ta sitt ansvar, tycker Kerstin Redig, som anser att det ska finnas tydliga spelregler för vad som är tillåtet och inte tillåtet på varje arbetsplats.
Civilekonomen Fredrik Ljung skrev den delvis självbiografiska romanen "Parasiten" om en missbrukande ung man i finansbranschen. Han arbetar nu med chefsutbildning och rehabilitering i företaget Ljung & Sjöberg.
- Cheferna har en nyckelroll. Om de ser en medarbetare som är ute i svängen mycket och kommer bakis till jobbet och ingriper tidigt så kan det räcka med små insatser för att bryta skeendet. Det är bättre än drogtester och pekpinnar.